Beredskap inför ändens tid och Jesu återkomst

Predikan: Elvor Ohlin
Kungälv Pingstkyrka
2012-03-31

Lyssna –HÄR– (Mp3 – börjar 1:08:13 in på inspelningen)
Ändens tid

Vi läser:
Rom 8:18  Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår. 19  Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras. 20  Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om 21  att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. 22  Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas. 23  Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt, också vi suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning.

Den som inte längtar efter Jesu återkomst har antingen inte riktigt förstått vad det innebär eller också kanske man inte känner Jesus särskilt väl. För om man förstår och känner Jesus, då längtar man. Vi förstår bara en liten del men det är något helt underbart som väntar.

En del påstår att vi enbart ska evangelisera och vi ska inte syssla med profetior. Men det är både dumt och fel för det är underbart att läsa det profetiska ordet. Det profetiska ordet inspirerar, uppmuntrar och väcker. Det ger oss ljus. Det är det som inspirerar oss för evangelisation. I alla fall är det så i mitt liv. Det finns inget som så inspirerar att vittna om Jesus och att vara hans redskap som vetskapen om den tid vi lever i när vi läser det profetiska ordet i Bibeln, det ljus vi får och att Jesus ska komma tillbaka. Men också att många människor är på väg att gå förlorade. Vi vill ha gripna hjärtan – av Jesus – och rädda människor för himlen, för evigheten.

Vi ska ha evighetsperspektiv, lyfta vår blick och se uppåt. För mig började det med en omskakning som förändrade hela mitt liv. Det var 1990, ett år efter att jag kom tillbaka till Jesus och överlät mig helt till honom. Jag såg en syn om den väckelse som Gud kommer och vill ge till Sverige. Det var en omvälvande upplevelse som förändrade hela mitt liv. Jag bär synen inom mig och löftena och det som Gud sen har talat och som han har talat till många fler. Det blir som pusselbitar som man lägger samman.

Det var ingen ytlig väckelse. Jag kan inte säga att det var en jätteväckelse för det vet jag inte. Men jag vet att det var en äkta väckelse som går på djupet och det var genom nöd, tårar och bön. Det var ett nödrop till Gud och något kommer att föra oss dit. Jag vet inte vad, för det talade inte Gud om. Kanske en ekonomisk katastrof… kanske något annat, som gör att det bara finns en sak att göra och det är att ropa till Gud. Jag tror och är övertygad om att det kommer och det kommer en skörd också i Sverige.

Vi skulle ha en Temadag om Ändens tid på Vrångö förra året. Det var väldigt starkt för ordförande i församlingen (Pingstkyrkan) som inledde dagen hade natten före haft en dröm. Jag tar det i stora drag: han befann sig i en ganska stor samling i en lokal. Han ville få kontakt och samtala och han levde i det profetiska ordet och Jesu återkomst men han upplevde att ingen var intresserad. Alla var upptagna med sina villor, båtar och allt annat materiellt. Det fanns ingen som han fick kontakt med. Så fick han tillfälle att gå upp och säga ett par saker. Där stod han och upplevde att Gud talade även till honom själv, genom det han fick förmedla. Det var två punkter som Herren sa är livsavgörande i den här tiden:

  1. Att vi är präglade av Jesus
  2. Att vi har det profetiska skeendet klart för oss

Det var som en bekräftelse för hela den där temadagen, om hur viktigt det är att vi är vakna. Jag har levt ganska mycket i ökenvandringen (i Guds ord) och det tycker jag att vi har gjort på ett sätt, under ganska lång tid även i våra liv men det är fantastiskt när Gud leder oss i Ordet och talar till oss.

Ökenvandringen var ju befrielsen från Egypten – som är en andlig bild på syndens slaveri, en plats där man lever i slaveri – och befrielsen som leder fram till löftet/löftena, dvs. Löfteslandet. Landet är en bild på löftena som skulle intas. Det står att ”alla löften har sitt ja och därför också sitt amen i Jesus Kristus” (2Kor 1:20). Det är bara han som kan uppfylla löftena. Det är bara han som kan göra det och bara han som kan leda oss dit. Det är bara ”i honom” som vi får uppleva de underbara löften som han har gett. Och jag tror att vi är på väg ut ur öknen(?). Jag fick en profetisk dröm om det för ett tag sedan. Det var en sådan lättnad när jag upptäckte över krönet att den torra, torra öknen med alla smala passage och prövningar snart tar slut. Jag visste att snart kommer vi till landet!

Landet
Landet är naturligtvis himlen, det himmelska slutmålet. Men det är också löften här och nu i vår tid som vi ska få vara med om som Guds folk.

Mose fick se landet. Han fick se det från norr till söder, från öster till väster (5Mos 34:1). Så här beskriver Paulus det som är ”landet”:

Ef 3:16  Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17  och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. 18  Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet 19  och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.

Landet är alltså också en bild på ett djupare liv i Jesus (och Andens fullhet). Gud verkar i våra liv genom en ökenvandring för att förbereda oss för att komma in i löftena. Mitt i denna tid som vi tror är ändens tid, en svår tid, har vi underbara löften som väntar och som Gud har bestämt att vi ska få vara med och inta. Landets rikedomar är andliga.

Abraham såg landet på samma sätt och när han kom till gränsen hade han – trons fader, som han kallas trots fel och brister men en förebild för oss i tro – hur omöjligt det än såg ut och hur hopplöst det än såg ut, står det att han höll fast och han hoppades ändå. Han höll fast vid Guds löften. (Abram 1Mos 13:14; Rom 4:20)

En dålig beredskap
Jag vill också helt kort påminna om Lot. Abraham och Lot stod där och insåg att de måste dela på sig eftersom de hade för mycket boskap. Lot såg på Jordandalen, den grönskande dalen. Han såg det som var för ögonen, det jordiska. Det valde han. Han bosatte sig där nära Sodom och han kom allt närmare tills han flyttade in i Sodom. Han var rättfärdig och han led när han såg all synd men han kunde inte påverka sin omgivning.

Genom Guds nåd blev Lot frälst därifrån i sista stund och Abraham fick be för sin brorson Lot. Det sista vi läser om Lot, är att han gömmer sig i en grotta och är fylld av fruktan och skräck. Det är som det står i 1Kor 3:15 – att ”bli frälst såsom genom eld”. Men det var inte det som Gud hade tänkt för Lot. Det var inte Guds plan för honom.

Abraham trodde på Gud, litade på Gud och väntade efter honom. Han kunde hela vägen därför tjäna Gud och han påverkade sin omgivning och vara ett redskap i Guds hand.

När vi tänker på Lot kanske vi också tänker på Lots hustru. Hon var så uppslukad och bunden till det jordiska att hon ”såg sig tillbaka”, står det. Hon blev en saltstod och dog, bunden till det jordiska.

12 spejare
När Israels folk kom till landet första gången sände de in 12 spejare. 10 spejare sa nej. De hade alla gått samma väg. De hade mött samma prövningar och varit i samma omständigheter. Det står att de prövningar som vi möter är samma som andra människor möter och Gud prövar oss inte över vår förmåga (1Kor 10:13).

När vi nu har facit i hand kan vi se att de här 10 spejarna, som stod som ledare för mängden av folket vid den här tiden, ville bort från Egypten. De ville bort från slaveriet för de ville ha ett bättre liv. De ville till landet och tog sig igenom öknen med mycket gnat och klagande, ständigt i otakt med Gud. De ville ha framgång och välfärd men de ville inte lära känna Gud eller böja sig (ödmjuka sig) för honom. De ville inte heller acceptera Guds fostran. De var fyllda av självtillit, självsäkerhet och självtillräcklighet – och det räcker inte! Det är ingen god beredskap.

När de kom till landet, till gränsen, då säger de: ”Vi kan inte dra upp mot detta folk. De är för starka för oss”. Det fanns ju fiender i landet. ”Det är omöjligt!” Javisst, var det omöjligt. Det var fullständigt omöjligt! Det var därför som Gud ledde dem dit. Det är så som han prövar våra hjärtan. För om vi bygger en självsäkerhet – självförverkligande, som är populärt idag – med våra egna drömmar och våra egna planer och våra egna strategier [självtillit]. Det räcker inte när vi står inför omöjliga situationer – och det kommer vi att göra. Då har vi inte en chans om vi bygger på sådant. Det är ingen bra beredskap.

När Mose går igenom Israels historia med folket säger han i 5Mos 9:2 ”Du känner anakiterna [dvs. det folk som verkligen satte skräck i de 10 spejarna] stora och resliga folk och du har hört att man säger om dem: ”Vem kan stå emot Anaks barn?”

När jag läste det där för ett tag sedan tänkte jag att det är som ett eko av Upp 13:4: ”Vem är som vilddjuret, och vem kan strida mot det?” Det beskrivs att hela världen tillber Vilddjuret. Det är vad vi står inför. Därför måste vi ha en god beredskap.

En god beredskap
Det fanns också de 2 spejarna Kaleb och Josua. Kaleb betyder helhjärtad, med hela hjärtat. Josua hette Hosea men fick namnet Josua, samma namn som Jesus och betyder frälsning, Herren är frälsning. Om vi sätter ihop namnen får vi ”helhjärtad för Jesus”.

De hade inga egna planer eller strategier. De hade ingen större självtillit men de hade Guds-tillit. De trodde på Guds löften. Det var det enda de hade och det var allt de behövde. De hade tagit emot Guds löften och överlåtit sina liv till Guds vilja och syfte. De hade formats i öknen av Guds hand och lärt sig att lita på Gud, att vänta efter honom och att lyda honom. Det är det som öknen är till för. Det är därför som Gud leder oss genom ökenvandringar, visst är det så?! Han prövar oss, prövar våra hjärtan. Han måste få forma våra liv. Han måste förbereda oss så att vi kan vara med och vara redskap in i löftena. Det är hans högsta vilja för oss, att vi ska vara med som redskap i hans hand.

Kaleb och Josua sa: ”Frukta inte för folket i landet, för de skall bli som en munsbit för oss. [det var inga dåliga eller små fiender de talade om här] Deras beskydd har vikit ifrån dem, men HERREN är med oss. Frukta inte för dem.” (4 Mos 14:9)

Herren är med oss!
De hade förstått vad allt handlar om. Det är samma som Sakarja profeterade:

Sak 4:6 …Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot [Härskarornas Gud].

Herren är med oss! Det är samma för oss inför ändens tid eller den framtid och sluttid som vi lever i. Vi har inte en chans i egen kraft men i Guds kraft ska vi gå igenom vad vi än möter, därför att Herren är med, när vi är med Herren. Och det ska vi göra tillsammans. Gud är inte intresserad av våra planer och lösningar och mänskliga strategier. Han behöver dem inte och vill inte ha dem. Jesus vill själv leda dig och mig och leva genom dig och mig. Han ger seger över fienden och över varje fiende.

När vi läser Josua bok i Bibeln kan vi se hur Herren gick före. De fick lära sig, precis som vi får lära oss, att striden är Herrens. Striden är Herrens och han vinner [har vunnit] seger över varje fiende.

I öknen kan man säga att kärlet töms, för vi är ju som lerkärl som bär på en skatt = Jesus. Är du villig att tömmas på ditt eget? Är jag villig att tömmas på mitt eget? Att överlåta, att släppa taget, att lägga ned så att Gud kan fylla? Vad byter han ut mot? Han tar våra luftslott och tomma [meningslösa] tankar, inbillningar, fantasifoster – allt som vi har som inte är värt något alls inför Gud. Istället fyller han oss med sin härlighet, sin egen närvaro. Han förnyar kallelsen. Så gjorde han i Mose liv vid den brinnande busken, där han fick möta Gud till förnyelse, innan det var dags för nästa uppdrag.

Paulus skriver:
…det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt …och det som för världen var svagt har Gud utvalt … det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt… (1Kor 1:27-28)

Kanske är det dit som Gud vill föra oss – för att utvälja oss där och fylla oss med sin härlighet och leda oss vidare, in i löftena.

Församlingen med en god beredskap kan vi läsa om bl a i Upp 3:10. Vi kan räkna med att församlingen i Filadelfia var en prövad och fostrad församling.

”Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och sätta dess invånare på prov.”
 I vers 8 säger Jesus: ”ty din kraft är ringa och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.” Det var en god beredskap i den församlingen.

En dålig beredskap
I Laodicea-församlingen var beredskapen däremot väldigt dålig. Jesus säger till dem: ”Alla som jag älskar, tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig”. (Upp 3:19) Här föraktade man Guds tuktan och fostran. Här ville man bara ha framgång, rikedom och makt. Jesus säger: ”..eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun.” (v 16)

Med andra ord hade kärleken kallnat på grund av allt det jordiska, det materiella. ”Skall jag spy ut dig ur min mun”. Det är samma som står om landet i GT.

3Mos 20:22  Ni skall hålla alla mina stadgar och lagar och följa dem, för att landet inte skall spy ut er, det land dit jag nu för er, så att ni får bo där.

Vi vet hur det gick för Israels folk när landet ”spydde ut” dem. Ofta var orsaken att man slöt förbund med hednafolken. Man gjorde sig ett med världen, suddade ut gränser och ville passa in och vara ”trendig”.

”JAG är rik”, sa man i Laodicea. ”JAG har vunnit rikedom och behöver ingenting”. Men Jesus säger: ”du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken”.

Det hörs var tilliten ligger här, eller hur? Självtilliten: jag, jag, jag…
Idag samlar Gud sin här, sitt folk inför den sista tiden.

Ps 110:3  Villigt [betyder också frivilligt] kommer ditt folk när du samlar din här, i helig skrud kommer din unga skara inför dig, som daggen kommer ur morgonrodnadens sköte.

”Helig skrud” är Jesu rättfärdighet, hans förlåtelse. ”Ung” har inte med ålder att göra. Ung här, är samma som Paulus talar om när han säger att ”vår yttre människa bryts ned men vår inre människa förnyas dag för dag”. (2Kor 4:16)

Att vara ung, är att leva i den förnyelsen. Det har inte med ålder att göra. Därför sa Kaleb 85 år ungefär så: ”Jag är lika stark som för 40-45 år sedan. Och jag fick löften om vissa områden. Du vet det, Josua”, sa han. ”Se nu till att jag får inta de där områdena som Gud lovade mig, för jag är lika stark idag.”

Ja, det är klart att han var, för det var inte hans kroppsliga kraft eller hans egen kraft, som han talade om. Det var inte hans mentala kraft. Det var Guds kraft och den är densamma. Den förminskas (försvagas) inte. Därför var han lika stark – och Kaleb ensam – intog de områden där de tre värsta anakitiska kungarna bodde och regerade, de värsta fienderna. Kaleb visste vad saken handlade om: Herren är med mig! Han har gett mig löften. Han går före – inget är omöjligt.

Vilddjuret – vår tids ”anakiter”
Vilka är då anakiterna i vår tid, om vi tar den bilden? Det kallas ”vilddjuret” med talet 666 (Upp 13). Men det är framför allt andliga makter det handlar om.

Upp 13:1  (12:18) Och draken stod på sanden vid havet. 2  Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon. Och draken gav det sin makt och sin tron och stor myndighet. 3  Ett av dess huvuden såg ut som om det hade blivit slaktat och dödat, men dess dödliga sår hade läkts. Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde efter det, 4  och man tillbad draken, därför att han hade gett sin makt åt vilddjuret. Och man tillbad vilddjuret och sade: ”Vem är som vilddjuret, och vem kan strida mot det?” 5  Och åt vilddjuret gavs en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick makt att göra så i fyrtiotvå månader. 6  Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans tabernakel, dem som bor i himlen. 7  Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag. 8  Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning. 9  Den som har öron må höra.

Vi ser att det är maktkoncentration och ett globalt världsrike som Johannes såg stiga upp. De som inte tillber detta, de tillber Lammet. Det är Herrens här. Det står också om dem:

Upp 14:4  Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. 5  I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria.

Lögnen [ur-lögnen] I det profetiska ordet och Uppenbarelseboken som är fylld av bildspråk och när vi läser det profetiska ordet i övrigt förstår vi att ”befläcka sig med kvinnor” här, handlar om villoläror. De var rena jungfrur, vilket betyder att de höll sig till Jesus och var trogna honom. De följer Lammet vart det än går och ingen lögn har funnits i dem.

Vi vet vad grundlögnen, urlögnen är från Edens lustgård. ”Ni kan bli som Gud” /”Ni blir som Gud, om…]. Det är den lögnen som för samman människor idag. ”Vi är gudar, vi är gudomliga, gud är i alla människor, gud är allt och allt är gud…alla har en gudagnista inom sig”. Det är ”ur-lögnen”. De som följer Lammet, tar avstånd och förkastar den lögnen.

Världsreligion – pyramid
Djävulen har alltid velat ha ett världsherravälde: politiskt, religiöst och ekonomiskt. Jag använder alltid bilden av en pyramid. Det är vanligt men jag gör det personligen för att Gud har gett mig den bilden för många år sedan. Det har sedan upprepats ett antal gånger när Herren har visat och talat om antikrists verk idag. Då har han visat en svart pyramid (i syner). Den bilden har sedan liksom klarnat mer och mer, vad det handlar om.

”Den trebenta stolen”
Det är frimurarnas plan. Det är New age-planen. Det är Romerska Katolska Kyrkans plan, ja hela världens plan. Det är en antikristlig enhet utan Gud. Man för in företagstänk i kristenheten och det finns något som kallas ”Den trebenta stolen” (Rick Warren) som sprids som en löpeld i församlingar.

  • Politik – enhet/enande mellan regeringar (en global Agenda)
  • Ekonomi – enhet/enande mellan företag (global valuta)
  • Religion – enhet/enande i sociala projekt för alla religioner

Interfaith är ett vanligt begrepp idag. Chrislam är ett ganska nytt, där kristna och muslimer samarbetar. Man säger att man tror på samma ”Gud”. År 1986 inbjöd dåvarande påven 160 (världs)ledare till det första ”topp-bönemötet” för fred, med alla religioner. Målet är världsfred och att rädda klimatet (planeten), säger man.

Mysticismen är populär inom religionen. Varför tar man inte reda på ursprunget? Allt detta har rötter i österländsk religion och Bibeln är väldigt tydlig med att det är förbjudet. Det kommer från mörker och från den Onde själv. New age-författaren Marilyn Ferguson har sagt: ”31 % av alla som är involverade i New Age andlighet kom in i det genom kristen mysticism och kontemplativ bön.” 

Paradigmskifte
Man talar om ett paradigmskifte – ett nytt tänkesätt. Det tänkesättet handlar om att tänka i enlighet med den antikristliga världsplanen, som en pyramidstruktur. Därför finns det krafter som medvetet arbetar för att församlingarna, kyrkorna, ska byggas i denna struktur med maktkoncentration och en stark ledare som bestämmer inriktningen som andra ska följa och inordnas under. Förstår vi vad det leder till?

Den där lilla pyramiden passar sedan väldigt bra in i den jättestora, världsvida, globala pyramiden. Ett tänkesätt…

AoC
Det finns ett FN-organ som heter AoC, Alliance of Civilisation (Dialog mellan kulturer). Här arbetar man medvetet för att utplåna all ”fundamentalism” eller ”exklusivitet”. Med detta menar man den som säger ”min tro är den enda sanna”. Här finns två huvudpunkter i deras agenda:

  1. Ena alla religioner i en världsreligion
  2. Fred i Mellanöstern

Vi kanske inte hör särskilt ofta om det där FN-organet men vi ser desto mer frukten av deras arbete.

Det mest avgörande här är det som Jesus bekände sig till i församlingen i Filadelfia: ”Ni har inte förnekat mitt namn… ni har tagit vara på mitt ord.” Därför sa Jesus:

Mark 13:13  Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Dan 11:32  Dem som har kränkt förbundet skall han (antikrist) med smickrande ord locka till avfall, men de av folket som känner sin Gud skall stå fasta och hålla ut.

Vi förstår idag var hela den här globala planen går ut på.  Men mitt i detta ska Evangeliet ut till alla folk och folkslag.

Kompromissa inte
Det är så viktigt att vi aldrig kompromissar här. Det handlar om vår vilja. Det är ett val. Vi läser om spejarna och många i folket i GT när Gud konstaterade gång på gång: Ni vill inte höra. Ni vill inte… Man valde att inte lyssna. Man valde bort sanningen. Man valde att kompromissa. Man ville kompromissa. Gud uppmanar oss att välja Jesus, att hålla oss till honom och inte förneka hans namn.

Världsregering & världsledare
Det är ingen hemlighet längre, vilket det var under många år då det pyste ut avslöjanden här och där om vad som pågick i världspolitiken. Idag är det ingen hemlighet. Tvärtom. Man vill att EU blir en superstat. Alla planer ska börja i EU och sedan globalt i FN och man talar öppet om en världsregering. Det är exakt vad bibelordet säger. I Bibeln ser vi en maktkoncentration i ett återuppstått Romarrike – egentligen The Holy Roman Empire som bestod av religion (påven) och politik (Karl den Store) sida vid sida för att få herravälde i Europa. Bibeln kallar ändetidens två ledare antikrist och den falske profeten.

Ekonomi
Många undrar vad märket kommer att vara. Ett chip? En tatuering? Vi vet inte. Jag är i alla fall övertygad om att det kommer att ha med vår tro att göra. Det handlar inte enbart om pengar och ekonomi. Vi kommer nog att förstå när det är dags (de som lever då) och det kommer troligen i slutet, innan tidens slut.

Det är spännande att se de olika pusselbitarna som stämmer ihop. Samtidigt ska vi ha klart för oss att det profetiska ordet visar olika vinklar och visar ibland en sak från olika håll. Profeten Daniel såg t ex de fyra vilddjuren som kommer upp på grund av de fyra vindarna eller hästarna. Det såg också profeten Sakarja och Johannes i Upp-boken.

Sakarja frågade ängel som uppenbarade detta, vilka är de fyra hästarna? Jo, det är himlens fyra vindar som blåser på det stora havet [folkhavet] så att fyra vilddjur reser sig upp. Så ser Daniel fyra vilddjur som ska finnas på jorden vid Jesu återkomst (Dan 7). Johannes ser sedan i sin uppenbarelse de fyra vilddjuren med exakt samma symboler – men som nu bildar ett stort globalt vilddjur (Upp 13). Vi kan urskilja fyra världsmakter men tillsammans ett globalt herravälde. Vad står de för? Idag kan vi se att det stämmer bra på Kvartetten.

Jag vill avsluta med en god beredskap innan Jesu återkomst
Här har vi två föredömen: Kaleb och Josua
De var överlåtna till Gud, med överlåtna hjärtan. För det handlar om hjärtat, inte om vi äger mycket eller lite. Det handlar om ifall vi är fria i våra hjärtan – fria att följa Lammet vart det än går. Fria att tjäna honom. Fria att gå in i och ta del i de löften som han har förutsagt och lovat för vår tid. Fria att bära ut evangeliet om Jesus Kristus. Fria att hjälpa människor till Jesus. Fria att gå hans ärenden.

Det finns inget som är så underbart – trots kamp och motstånd och allt det kostar på – finns det inget så underbart som att få vittna om Jesus och ännu mer att få hjälpa någon att finna honom och ta emot frälsning i Jesus. Det är vårt stora uppdrag.

Ibland kommer frågan: Vad ska jag göra? Ska jag sälja mitt hus?
Det kan inte vi avgöra. Du ska överlåta ditt hus, din bil, allt du äger och har till Herren. Låt honom få befria dig från det som du inte ska ha för det är bara till problem, det som binder och tar din tid och tröttar ut dig. Låt honom befria dig från det. Jag ber den bönen själv. Jag vill vara fri från det som inte Gud vill att jag ska ha eller äga och det andra vill jag att han ska använda och leda mig på sitt sätt. Allt som vi har ska vara i Guds hand.

Kom ihåg att ”striden är Herrens”. Med den Helige Ande i våra hjärtan har vi god beredskap så att vi följer Jesus och vi tillhör honom i överlåtelsen åt honom.