Sak 4:6 Då sade han (ängeln) till mig: ”Detta är HERRENS ord till Serubbabel: Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot. 7 Vem är du, du stora berg? Inför Serubbabel skall du förvandlas till jämn mark. Ty han skall föra fram slutstenen medan man ropar: Nåd, nåd över den!”

Församlingen är ljusstaken – bärare av ljuset

Sakarja hade sett en syn av en guldljusstake och två olivträd med olja som strömmade, rann ned till ljusstaken och höll den brinnande. Guld i templet i GT är en bild på Guds verk, det som är gudomligt, det Gud får göra i våra liv. Ljusstaken är en bild på Guds levande församling (Upp 1:20), där oljan, den helige Ande, verkar och är ”bränslet”. Det visar på beroendet av den helige Ande i våra liv för att ljuset ska kunna lysa.

Guds församling är bärare, ljusstake, av evangelium om Jesus till världen. Jesus är ljuset – världens Ljus. Ljuset är Ordet (Jesus), och oljan och ljuset är alltså Anden och Ordet som verkar i och genom församlingen.

Ps 119:135 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

Serubbabel är en förebild på Jesus som har lagt grunden och som bygger och slutför arbetet av det levande templet som är vi, Guds folk.

Guldkalven som Israels folk gjorde (2 Mos 32) är däremot en bild på människans verk som påstås vara Guds verkmen som är en avgud. Folket åt och drack och började leka. Samma ytlighet och lättja kännetecknar kyrkor som bygger ”guldkalvar”/egna verk idag.

Uppmuntran till de modlösa

Sakarjas budskap är framför allt ett budskap till den som är modlös, trött och uppgiven. Israels folk hade fått återvända till Juda och hade börjat bygga upp templet. Grunden var lagd men motståndet var hårt och folket blev modlöst och orkade inte fortsätta (Esra 4:4). Sakarja kom med ett budskap från Herren till uppmuntran. Budskapet var en påminnelse om VEM som bygger. Det är genom min Ande det ska ske. Det är Herren som bygger. För att få mod och kraft behövde folket lyfta blicken och se upp till Herren, Jesus.

Presentation av Sakarja – en profetia

Presentationen av Sakarja är…kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten… Bibelns namn har alltid en betydelse. Här finns en skatt gömd. Sakarja betyder ”Gud kommer ihåg”. Berekja betyder ”Gud välsignar”. Iddo betyder ”vid den bestämda tiden”. Gud kommer ihåg, Gud välsignar vid den bestämda tiden.

Gud kommer ihåg

Gud kommer ihåg sina löften! Judarna hade vänt sig bort från Gud och därför förts bort till ett främmande land. Men när de omvände sig och fick komma tillbaka upptäckte de att trots sitt misslyckande stod Guds löften kvar, till och med då. Därför vet vi att de löften som Gud har gett kommer att uppfyllas. Gud har gett löften till församlingen och vi kanske har personliga löften och Gud kommer att uppfylla sina löften om vi lyder honom. (Tänk på Mose som Gud förde in i den uppgiften han var ämnad för, efter 40 år som herde i öknen).

Det är 20 år sedan Gud gav mig synen om väckelse, en skörd som ska bärgas till de församlingar som har korsets budskap och JESUS i centrum. Verkar det omöjligt att Gud ska dra människor med sin Ande? Ja, det ser säkert omöjligt ut.

Gud välsignar vid den bestämda tiden

Det Gud lovar, brukar vara omöjligt i vårt mänskliga perspektiv och det är omöjligt för oss! Men det börjar med att vi lägger ned våra liv och vår framtid i överlåtelse till Gud och söker hans vilja. I samband med att Gud gav mig synen om väckelse talade han om sin plan för mitt liv. Han sa bland annat att jag kommer att resa i församlingar och predika. Senare visade den helige Ande att Gud hade en man för mig och vi skulle tjäna sida vid sida (som Priskilla och Akvilla).

Det såg verkligen omöjligt ut! Jag var 28 år och ganska nyomvänd efter 9 år utanför Guds väg och vilja. Sedan uppväxten hade jag svårt att stå inför människor och tala. Men Gud ledde steg för steg och 7 år senare öppnades plötsligt dörren till resetjänst! Då hade Janne och jag varit gifta i 4 år och innan vi träffades hade Janne fått liknande tilltal genom profetiska budskap om att hans blivande fru skulle ha samma (likadan) kallelse och ” tjäna sida vid sida”. Det har vi gjort sedan vi gifte oss och gick ut Bibelskolan 1993. Vi har fått vara med om att Gud leder i detalj!

Gud är trofast i förbundet

Gud är ”förbunds-Guden”. Även om vi tvivlar eller misslyckas står Gud alltid fast vid sina löften i förbundet.

2Tim 2:11  Det ordet är att lita på. Ty har vi dött med honom, skall vi också leva med honom. 12  Härdar vi ut, skall vi också regera med honom. Förnekar vi honom, skall han också förneka oss. 13  Är vi trolösa – han förblir trofast, ty han kan inte förneka sig själv.

Israels folk hade svikit, vi kan svika – Gud sviker aldrig. Jesus slöt förbundet med Fadern och i Jesus har vi del i löftena. Därför sa Jesus ”förbliv i mig”.

2Kor 5:19  Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar inte människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.

Det som krävs i ett förbund är att det ingås helhjärtat. Ibland verkar Gud långt borta och vi kan undra om han har övergivit oss, förkastat oss. Men det är omöjligt eftersom Gud inte förändras. Han kan inte svika i sitt förbund.

Herren Sebaot har talat

Det var Herren Sebaot som talade genom Sakarja. Sebaot betyder härskarornas Gud. Det beskriver Gud den Allsmäktige och den oföränderlige. Han har makt över alla och allt, arméer här i världen likaväl som i den osynliga världen.Det var Herren Sebaot som Josua mötte innan Israels folk skulle in i Löfteslandet – och inta löftena. Vi vet att det var Jesus han mötte och Jesus leder oss in i löftena, in på löftenas område. Landet är en förebild på Jesus. Att inta landet är att gå in i ”förut beredda gärningar”.

2Kor 1:20  Ty alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt amen, för att Gud skall bli ärad genom oss. 21  Den som befäster oss och er i Kristus och som har smort oss, det är Gud.

Josuas möte med Herren Sebaot

Jos 5:13  Medan Josua var vid Jeriko, hände sig en gång när han lyfte blicken, att han såg en man stå där framför honom med ett draget svärd i sin hand. Då gick Josua fram till honom och frågade honom: ”Tillhör du oss eller våra fiender?” 14  Han svarade: ”Nej, jag är befälhavare över HERRENS här (Herren Sebaot) och har nu kommit hit.” Då föll Josua ner till jorden på sitt ansikte, tillbad och sade till honom: ”Vad har min herre för budskap till sin tjänare?” 15  Befälhavaren över HERRENS här sade då till Josua: ”Tag skorna av dina fötter typlatsen där du står är helig (Guds närvaro).” Och Josua gjorde så.

Att ta av skorna var att ge upp sina rättigheter, en förebild på överlåtelse. Vi ger upp våra rättigheter och våra liv till Jesus och det är det som korset handlar om. Korsets verk är att min vilja formas enligt Guds vilja. Platsen var helig därför att Gud var där. Kyrkan (här) är bara en byggnad men därför att Jesus är här för att möta oss är det helig mark. Äkta tro kommer ur överlåtelsen. Vi dör ned från vår egen väg och egna planer och ger upp vår rättighet (som egentligen inte är vår), för att Guds plan ska kunna ske.

Det visar sig i prövningen

Kan vi missa Guds löften? Ja det kan vi om vi väljer en annan väg eller om vi väljer att följa människor istället. Israels folk kom inte in i Löfteslandet, vilan, första gången. De såg på alla hinder och allt motstånd som väntade. Istället för att välja att lita på Gud, gav de upp. Varför? Det berodde på hjärtats inställning. Det är i prövningen det visar sig var vi har vår förtröstan och vårt hjärta – vart vänder vi oss? Tillhör våra liv Jesus så att vi vill följa honom även om det kostar på?

Finns det äkta tro?

Israels folk hade ofta knotat och klagat under ökenvandringen men nu hade de ändå kommit fram till Landets gräns. Här prövades tron. Det här såg omöjligt ut och det var omöjligt ur mänskligt perspektiv. Hade de lärt sig något i öknen? Fanns det förtröstan och tillit till Gud? Fanns det äkta tro? Eller var det så ställt att de egentligen fortfarande litade på sig själva och sin egen kraft och styrka?! Hade de över huvud taget gett upp sina egna planer?

Spejarna fick se och smaka av det goda i Landet. Men det fanns fiender och omöjliga hinder. De stod inför valet att lita på Gud och lyda honom i tro eller att lita på sig själva och sitt eget förnuft. Vad fanns i deras hjärtan? Hade de omvänt sig till Gud?

Apg 7:39  Men våra fäder ville inte lyda honom. De stötte honom ifrån sig och vände i sina hjärtan tillbaka till Egypten. 40  De sade till Aron: Gör åt oss gudar som skall gå framför oss. Ty vad som har hänt den där Mose som förde oss ut ur Egypten, det vet vi inte. 41  Och de gjorde vid den tiden en kalv och bar fram offer åt avguden och jublade över sina händers verk.

Det var bara Kaleb och Josua den gången som uppvisade sann tro. De identifierade problemen men de stannade inte vid det, utan lyfte blicken och såg upp till Herren och satte sitt hopp till Gud och hans ord.

Hjärtats omvändelse

Vi kan klara oss länge på vårt eget resonemang, resurser och planer. Det märks snart i våra kyrkor om hjärtat har vänt sig till ”Egypten” (världen). Då tar underhållning över och korset och allt ”som stöter” kommer i skymundan. Men när det skakar och vi står inför omöjliga situationer räcker sådant inte långt. Om det börjar skaka eller förföljelse kommer och våra tillgångar hotas, vart vänder vi oss då? Det är bara äkta tro som övervinner världen.Äkta tro i ett överlåtet hjärta kan vila på Guds ord. Äkta tro får vi vid korset och då förlitar vi inte på vårt eget förstånd (oss själva) utan förtröstar på Herren. Det är ett val vi gör (Ords 3:5), medan tron är en Guds gåva.

Israels folk hade inte omvänt sig i hjärtat. Gud visste det och nu blev det synligt för alla, när hinder och omöjligheter tornade upp sig. De gav upp. Det hjälpte inte med under och mirakel som Gud hade gjort under vägen. Allt som hade behövts var att böja sig inför Gud och bekänna sin otro och fruktan och vända sina hjärtan till Gud. Men de ville inte lyda Gud. De valde att inte lita på Gud.

Det skulle ”kosta” för mycket och vägen var smal. Istället talade man illa om Landet (4 Mos 13:32). Om vi avskärmar oss från Gud verkar hans väg grå och tråkig, därför att vi blir andligt blinda. (Det händer ganska ofta att ickekristna blir förvånade över att lära känna kristna och upptäcka att de inte alls var tråkiga, som de alltid hade trott). Israels folk fick gå 40 år till i öknen på grund av sin otro, dvs. ovilja att lyda och lita på Gud och de kom aldrig in i vilan som Gud hade förberett.

”Segern ligger i efterföljelsen”

En mening i ett profetiskt budskap löd: Segern ligger i efterföljelsen. Jesus har segrat och vi får gå in i hans seger, i hans fotspår. Han har redan gått före och han går nu med oss. Därför kan inget hindra det Gud har bestämt i våra liv. Men precis som Jesus mötte motstånd och förakt kommer vi att möta det. Han kallar oss att ta upp vårt kors och följa honom.

Joh 15:18  Om världen hatar er, skall ni veta att den har hatat mig innan den hatat er. 19  Om ni vore av världen, skulle världen (bildligt: Egypten) älska er som sina egna. Men ni är inte av världen (Egypten), utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen (Egypten, slaveri i synd). Därför hatar världen er. 20  Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert ord.

Herren kommer oss till mötes

Herren Sebaot kom Josua till mötes.
Ps 59:11  Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd…

2 Krön 15:1 Guds Ande kom över Asarja, Odeds son. 2 Han gick ut mot Asa och sade till honom: ”Hör mig, du Asa, och ni hela Juda och Benjamin. HERREN är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas [hebreiska matsa H4672] av er. Men om ni överger honom kommer han att överge er.

En definition matsa: ”Hans närvaro som träder fram för att styrka och välsigna

Ensam med Jesus

Josua behövde först vara med Jesus i ensamhet när Löfteslandet äntligen skulle intas. Våra tankar kanske går till den gången när Jesus hälsade på i Betania hemma hos Maria, Marta och Lasarus. Marta donade och arbetade för att tjäna Jesus. Maria satt vid Jesu fötter och lyssnade till hans ord. Marta blev förstås irriterad och klagade men Jesus tog Maria i försvar:

Luk 10: 41  Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket. 42Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne.”

Utgivande kärlek

Vi kanske har försökt att ändra på Jesu ord. Det Maria gjorde var viktigare men det Marta gjorde var också viktigt… Men Jesus sa ETT är nödvändigt! Då blir väl inget gjort? Jo, därför att det är bara Jesus som kan tända kärlekens (Guds) eld i våra hjärtan. Det står att Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan och Guds kärlek är utgivande, uppoffrande kärlek. När vi får ett möte och umgås med Jesus blir vi utgivande. Det föds en längtan i våra hjärtan: Jesus vad vill du med mitt liv? Vad är din plan med mitt liv? Hur kan jag vara med och tjäna dig? Hur och var vill du använda mig?

Det viktigaste är inte att få in nyfrälsta i uppgifter, utan att lära dem att bli lärjungar och söka och förstå Guds ledning.

Gud vill ge kraft och glädje att tjäna

Ett av de starkaste exemplen för mig, var på 90-talet när Gud kallade oss till att starta bön i kyrkan och ha en Öppen kyrka. Vi bad och började undervisa, inget annat. Ni måste ut, ni kan inte bara be! sa en del. Men vi hade bestämt oss för att bara göra det Gud sa till oss. En dag var det en kvinna som led av psykiska problem och depressioner och hon fick en syn.

Hon sa att hon såg Janne och mig vid en stor soppgryta och vi delade ut soppa till missbrukare och utslagna. Något väcktes i våra hjärtan. Det var den första pusselbiten och sen lades den ena pusselbiten efter den andra som stämde ihop. Senare ledde oss Gud att evangelisera på olika sätt. Vi hade soppa varje tisdag i fyra år och vi var så förvånade över att vi aldrig tröttnade. Vecka efter vecka året om höll vi på med inspiration och glädje. Läs om Soppköket >>

Gud använder vem han vill

Gud använder vem han vill. Det hände en gång i Öppna kyrkan att en tjej på ca 12 år sa att hon fick en bild i bönen. Jag tänkte ”äsch, hon är ju bara ett barn”. Direkt förstod jag att en helige Ande tillrättavisade mig när det kom tydligt inom mig: ”vem är du att förakta en av dessa mina minsta?”. Gud prövar våra hjärtan och avslöjar om vi har anseende till person.

Den som ser ned på äldre människor, kan förvänta sig att Gud talar genom någon äldre. Eller den som ser ned på kvinnor i tjänst för Gud, kan vara beredd på att Gud kommer att tala genom en kvinna osv.

Svåra tider väntar

Många profetiska budskap har varnat för svåra tider, inte bara i andra länder utan också i Sverige. Jesus varande i Matt 24, att många falska profeter ska uppstå och bedra många. Gud varnar inte för att skrämma oss utan för att vi ska veta vad som kommer. Därför behöver vi hålla oss nära Jesus.

Jesus säger, kom till mig! I synen jag fick om väckelse för 20 år sedan var det första steget ensamhet med Jesus i bön och med hans ord (Bibeln). Allt annat verkar ibland vara lättare och det är inte utan kamp men när vi beslutar oss, så föds en längtan och hunger efter mer. Ibland tillåter Gud olika svårigheter som gör att vi är mycket i ensamhet. Vi känner en hel del människor som vittnar om att de blivit ”åsidosatta” som det ser ut, men där har Jesus börjat tala och öppna deras ögon för tidens tecken och det profetiska ordet i Bibeln. Han har visat dem hur viktigt det är att vara beroende av honom.

Tillsammans i bön

Det andra som Gud visade i synen om väckelse var församlingen tillsammans i bön. Innan pingstdagen när de 120 var i bön i Jerusalem, står det i den engelska Bibeln att de var i samma sinne eller ”ett ackord” (Apg 1:14, 2:1). När vi ber tillsammans är vi som många strängar på ett instrument som den helige Ande stämmer så att det blir en harmoni. En får ett ord, någon kanske får en syn eller bild, ett kunskapens ord eller en profetia. Någon kanske får ett Bibelord eller en sångvers. Tillsammans upplever vi att Gud talar och jag tror att vi ska förvänta oss att han ska tala. Ibland händer inget av detta men Guds Ande verkar ändå.

Jag vet att det händer ibland att människor bara har dragits (hit till kyrkan) av Guds Ande och blivit frälsta. Jag tror att det är en försmak på det som kommer. Idag jagas det efter metoder, strukturer och planer och ibland spårar det ur så långt att man till och med tar bort korsets budskap eftersom det är anstötligt. Shower och underhållning införs och kyrkan blir som en cirkus. Inget är väl så patetiskt och sorgligt som en kyrka som ska efterapa världen!? Man vill ha tillväxt till varje pris men förlorar det enda nödvändiga – Guds närvaro.

Guds närvaro betyder allt

Det är Guds närvaro som är det avgörande. Mose visste det: ”Om inte du själv går med, går vi inte alls härifrån!”.David ropade när han hade fallit i synd: ”Förkasta mig inte från ditt ansikte och tag inte din helige Ande ifrån mig!” Det enda som betyder något är att vi har Guds närvaro med oss.

Bönen är inte en metod men den är hjärtats rop och öppnar för Guds möjlighet att verka. Alla äkta väckelser har börjat med bön. I bönen uttrycker vi vårt totala beroende av Gud och han förbereder oss för det som kommer. Gud har lovat att leda oss där vi går bedjande fram (Jer 31:9). Jesus vill öppna våra ögon så att vi ser hans möjligheter mitt i skakningar och kaos.

Budskapet genom Sakarja har fler betydelser i hebreiska: Inte genom styrka (chayil) eller armé, förmåga eller prestation, effektivitet eller duglighet, rikedom eller välstånd, tapperhet eller mod, dristighet eller viljekraft. Inte genom kraft (kuach), kapacitet eller hjälpmedel!
Genom Guds Ande – Guds närvaro – ska det ske.

Är det inte allt det andra uppräknade som församlingar bygger på när världens ande förs in i församlingen? Vår förmåga och effektivitet…

Ps 33:17 Förgäves väntar man sig seger genom hästar (”kött”, mänsklig kraft Jmf Jes 30), med all sin styrka räddar de inte.

Det är Guds närvaro som jagar fienden på flykten (Ett tilltal på natten >>)

Jos 23:8  Men till HERREN, er Gud, skall ni hålla er, så som ni har gjort ända till denna dag. 9  HERREN har fördrivit stora och mäktiga folk för er, och ingen har kunnat stå er emot intill denna dag. 10  En enda man bland er jagade tusen framför sig, ty HERREN, er Gud, stred själv för er, så som han hade lovat er. 11  Var ständigt på er vakt så att ni älskar HERREN, er Gud.

S k andlig krigföring mot ”territoriella andemakter” är mänskliga påfund som leder till högmod (Jud v 8-11; 2 Petr 2:9-12). Det är Gud som fördriver fienden. Vi närmar oss slutstriden då Jesus kommer tillbaka och omintetgör alla fiender med sin egen närvaro. Med Jesus är vi på den segrande sidan.

Nåd över slutstenen

Vi läste att nåd ska vila över slutstenen. Nåd är Guds oförtjänta gåva. Strongs Dict. beskriver nåd som ett gudomligt vidrörande som reflekteras i livet genom tacksamhet och befriande glädje. En annan definition av nåd är Guds kraft att göra Guds vilja. Därför fick Paulus svaret när han kämpade i bön för att bli fri från ”törntaggen”: ”Min NÅD är dig nog, för kraften fullkomnas i svaghet”. Guds kraft för att göra Guds vilja är allt vi behöver.
Löfteslandet, löftena, intas inte utan kamp. Men Gud ger oss nåd, kraft.

Sak 12:10  Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde.

Slutstenen ska läggas. Israel ska bli frälst. Sista skörden ska bärgas och det sker redan nu i många länder, inte minst i muslimvärlden. Allt av nåd. Vi har fått evigt liv av nåd. Det är nåd att Jesus kallar oss och gör oss till nya skapelser. Det är nåd att vi får förlåtelse för all synd. Vi är frälsta av Guds nåd och vi får tjäna honom av nåd. Porten är trång och vägen är smal men snart är vi framme vid målet.

När vägen är svår kan vi undra om det är värt det. Men det är inte bara detta livet det handlar om utan evigheten. Det är inte bara vår egen evighet. Det gäller alla dem som vi ber för, får vittna för och dem vi får hjälpa till Jesus. Det är värt allt! Vi ber i tro och tar emot i tro. En dag kan vi se oss tillbaka och se att allt var nåd.

Vem skulle lägga slutstenen? Serubbabel, som var förebild på Jesus. Därför är det så viktigt att vi följer Jesus och ingen annan. Vi kan inte vara ”slavar” under starka ledare.

Berget blir jämn mark

Vi kan kämpa med berg av missmod, berg av tvivel, berg av fruktan eller av yttre motstånd … men berget skall utplånas och bli jämn mark, säger Herren Sebaot. Inget kan hindra Guds vilja att ske när vi ber till honom. Då strider han för oss.

Spärras din väg utav hinder så väldiga? Eller av berg som där skyhöga står? Lita på Gud för han gör det omöjliga. Han gör vad människor inte förmår!

EO