Innehåll:
1. Bibelns världsbild för den yttersta tiden tar form alltmer – en världsregering med en världsledare och en världsreligion talas öppet om i världspolitiken
2. Guds vrede
vad innebär den och vad leder den till?
3. Ej bestämda att drabbas av vreden
en bibelvers som inte alls handlar om ”vedermödan” [Grundtext: aph H639, orge G3709]
4. Se upp med molnformationer
falska tecken ”bekräftar” fel saker, här: enhet med A Arborelius exempelvis
5. Att bedöma eller att förtala
om David Wilkerson var en sann profet i vår tid
6. Skäl för att namnge
Paulus namngav falska profeter och vi är skyldiga att göra detsamma av flera skäl, varning för G12 och liknande företagsstrukturer i församlingen
7. Att kritisera, bedöma och döma
varför många kristna blir lurade, bra eller dålig splittring
8. En intressant bok om (maktcentrerad) ledarstruktur
Per Kornhalls bok om Livets ord är avslöjande och förklarande, ett inlärt lärosystem utan liv och en förberedelse att föra LO in i det katolska lärosystemet(?)
9. Tystnad råder
varför så tyst från kristna ledare – till och med från de ”stora” apostlarna?
10. De ”talar falskhet och skådar lögn”
S-G Hedin lovordar den falska enheten, den vitmenade väggen (Hes 13)
11. ”Andedöpta” katoliker?
se på frukten: den som är fylld av den helige Ande gör sig av med katolsk avgudadyrkan av Maria, helgon, reliker och allt som inte stämmer med Bibeln
12. Evangelium enligt Rom
en bok som alla kristna borde läsa, ekumenikens mål är att böja sig under påven
13. Stanna eller lämna – var går gränsen?
14. Vår tids största väckelse – vårregn
inte bara avfall i den sista tiden, väckelsen i Kina är ett gott exempel i vår tid
15. På rätt väg idag
– misstagen lär oss att vi är beroende av Guds nåd och hjälp i allt

1. Bibelns världsbild för den yttersta tiden tar form alltmer

Nato menar att de har legitim rätt att döda Gaddafi >>. Sedan när blev det legitimt att lägga sig i ett lands inre konflikt och döda ledaren? Det är en märklig förändring som vi har vant oss vid. Inte för att Gaddafi är värd att försvara men Nato:s och världssamfundets inställning är ganska skrämmande. De flesta anklagelserna mellan demonstranter och regeringsanhängare är omöjliga att verifiera. Vi känner till att lögner och falska anklagelser (på liknande sätt) är vanliga från palestinier gentemot Israel. Det är ofta en framgångsrik taktik för att få sympatier.

Allt går tydligen att rättfärdiga genom manipulation. Tony Blair vill ha en stark ledare i EU: ”…en ny EU-roll – från fredsmäklare till världsmakt: ”För mina barns generation” är det viktigt att Europa använder sin samlade tyngd, särskilt mot Kina”, säger han.

Genom att måla upp en hotbild (Kina), är alltså lösningen på problemet en stark ledare och ökad kontroll i EU. Sakta men säkert formas den världsbild som Bibeln beskriver i den yttersta tiden. En världsledare [antikrist] med centrum utifrån ett återuppbyggt Romarrike [EU] och en världsregering [världssamfundet och FN]. Världens fokus är riktat mot Israel, Juda (Västbanken) och Jerusalem. Man vill dela landet. FN:s Fredsplan, Tony Blairs (Inter)Faith Foundation med påvens välsignelse, Rick Warrens ”trebenta stol” och New age-planen innebär förening mellan regering [politik], företag [ekonomi] och religion(er).

Alla religioner samarbetar i sociala projekt och för världsfred – det är väl bra? Nej, tyvärr. Det handlar om att alla religioner förenas genom sociala projekt under parollen inkluderande och tolerans. Den som vägrar acceptera andras religion som likvärdig sin egen, kan räkna med att bli kallad kärlekslös och intolerant, fundamentalist mm. De enda som inte har något som helst att vinna men allt att förlora på den planen, är de som tror på SANNINGEN – Jesus Kristus. Det avslöjar vem som ytterst står bakom planen.

Dessa program är ett hån emot Gud därför att de ger människor äran. Man använder gärna Jesus-namnet som ett varumärke men förkastar Jesu uppmaning till omvändelse och tro. De vill varken ha med Jesus Kristus att göra, än mindre ha honom som Herre i sina liv. Resultatet är allt annat än kärlek. Det leder till hårdhet, själviskhet och kärlekslöshet – och intolerans.

1Petr 5:6 Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. 7 Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. 8 Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. 9 Gör motstånd mot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen utstår samma lidanden. 10 All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. 11 Hans är makten i evighet, amen.

2. Guds vrede

Guds vrede kanske är något vi hukar inför och helst undviker att tala om. Det är egentligen inte konstigt, för Gud beskrev sig själv för Mose som ”barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad…” Sen till vrede… Det säger oss att Gud in i det längsta gör allt för att människan ska bli räddad och inte drabbas av (vredes)domen över synden. För Gud är rättfärdig och han kommer att döma synden och syndaren och göra ett slutgiltigt upphörande av all ondska. Det kommer en dag när Gud gör slut på slavhandel, tortyr, förföljelse, övergrepp, mord, djurplågeri osv.

Citat från Bibellexikon (SFB): Under Guds vrede leds människan eller folket till bot eller till förhärdelse. Otro och obotfärdighet förbittras under Guds vrede och omvänder sig inte till Herren. De botfärdiga böjer sig under vreden och ger Gud rätt (Mika 7:9, Klag 3:38-49). Gud är inte bara vred på synden, utan även på syndaren, eftersom all synd i Skriftens ljus är personlig… Utan rättfärdigheten från Gud genom tron på Kristus befinner sig hela världen, judar såväl som hedningar, under Guds vrede och alla skall till sist gå under i den, om de inte förekommer vreden genom omvändelse och tro på Kristus, (Rom 2:5,8, 5:9).

Ps 95:6 Kom, låt oss falla ner och tillbe, låt oss böja knä för HERREN, vår skapare. 7 Ty han är vår Gud och vi är folket i hans hjord, fåren som står under hans vård. I dag, om ni hör hans röst, 8 så förhärda inte era hjärtan som i Meriba, som på Massas dag i öknen, 9 där era fäder frestade mig och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar. 10 I fyrtio år väckte det släktet min avsky, och jag sade: ”De är ett folk som far vilse med sina hjärtan, de vill inte veta av mina vägar.” 11 Så svor jag i min vrede [aph H639]: ”De skall inte komma in i min vila.”

Gud hade räddat och befriat Israels folk från slaveri och misshandel i Egypten. Han hade visat sin omsorg och gett mycket förlåtelse, barmhärtighet och godhet men ändå ville de flesta inte lyssna eller lyda Gud. De förkastade Guds nåd och kärlek. De förkastade också Guds fostran som skulle ha lärt dem att förtrösta och tro, så att de hade gått hela vägen in i landet (vilan/löftena). Stolthet och självtillit gjorde att de var fyllda av fruktan och motvilja när de stod inför det avgörande steget – och många dog senare under de 40 åren i öknen. Istället för att bekänna, talade man ”illa om landet”. Det är en andlig bild på att förneka Jesus och förakta korsets väg därför att löftena inte kan intas genom vår egen förmåga och styrka – på vårt sätt. De intas i vår svaghet men i Guds kraft – på Guds sätt.

3. Ej bestämda att drabbas av vreden

Ordet aph [Strongs H639] på hebreiska (se ovan) betyder både att vara vred och att lida. Om vi jämför grekiskan i NT där samma vers citeras i Hebr 3:11, visar det ännu tydligare på hur Guds vrede är. Ordet för vrede är orge [Strongs G3709], som betyder en pågående vrede – med en längtan och sorg över den som lever under den (i synd). Att sträcka sig ut finns också i ordets betydelse. Det beskriver hur Gud ser på människan som vägrar omvändelse och istället förhärdar sig. Gud vill rädda och han har gjort allt genom Jesus Kristus som behövs för vår räddning.

1Tess 5:9 Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen [1917 års övers. vreden – orge] utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus.

Den här versen citerat ofta felaktigt och blandas ihop med vedermödan. Men det är ordet orge [G3709] – vrede – och har inte med vedermöda eller nöd att göra [då används istället grek. thlipsis]. Det kan alltså inte användas i betydelsen att vi skulle slippa den sista vedermödan. Orge är Guds (pågående) vrede som är över den oomvände syndaren och som tas bort när vi tar emot Jesus som vår personlige Frälsare. Samma ord:

Joh 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede [orge G3709] blir kvar över honom.”

Gud vill inte att någon ska gå förlorad men gensvaret på hans kallelse måste ske frivilligt från oss och Gud känner sorg över den människan som väljer att förkasta hans godhet. Gud är också helig och rättfärdig och hatar synden. Fruktan för Guds dom kan i bästa fall leda oss till omvändelse. Men den äkta gudsfruktan som Gud vill ge och se, är inte en rädsla eller fruktan för straff. Gudsfruktan är en ärlig längtan och vilja att lyda Gud utifrån den kärlek som han har visat och utgjutit i den troendes hjärta. Det är också en respekt för Guds helighet och insikten att det är bara genom nåden i Jesus, Guds Son, som vi kan nalkas Gud. Det är gudsfruktan som gör att vi tar avstånd från avguderi och vänder oss bort från allt som upphöjs och tillbeds vid sidan om Jesus. I den stunden som vi tar emot Jesus som Frälsare och Herre, tas vreden bort! Vi uppmanas att stå fasta i den (oförtjänta) nåden och leva i den, för där finns ingen fördömelse [fällande dom].

Rom 5:1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. 3 Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, 4 tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

Rom 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, [grundtexten: de som inte vandrar efter köttet utan efter Anden]. 2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag.

4. Se upp med molnformationer

Tidningen Dagen hade en insändare om ”tecken” som blir efter två flygplan som har korsat sin bana på himlen… enligt någon ett tecken från Gud över Jesusmanifestationen. Signaturen Deborah har gett en slagfärdig replik på ”moln-tecken” under rubriken ´Man får se upp med ´molnformationer´.

Att bekänna Jesus Kristus och upphöja hans namn – JA!
Att gå i marsch med den katolske (maria- och helgondyrkande) biskopen Anders Arborelius i spetsen – Nej tack. Faktiskt inte. Är det förtal? Nej verkligen inte! Läs själv: >> & >> (Karins Nyhetsbrev med länkar) & >>. Det är uppenbara fakta och inget som Arborelius försöker dölja, även om han inte öppet riktar sin bön till den katolska Maria på Jesusmanifestationen.

5. Att bedöma eller att förtala

Det finns de som verkar ha ett begär efter att leta fel, som enbart skadar och ställer till förvirring. Hos vissa går det så långt att man söker med ljus och lykta för att hitta minsta orsak till att anklaga, till och med Guds tjänare David Wilkerson, som nu är hemma hos Herren. Vi tar avstånd från sådant och ser det snarare som förtal. Där är nog kritiken av fel motiv och det är motivet som är avgörande. Här ligger också skillnaden i att på ett felaktigt sätt ”döma och kritisera ” eller att ”bedöma och pröva” utifrån Anden och Ordet och därefter ta ställning, som Bibeln uppmanar till.

David Wilkerson var en av få sanna profeter i vår tid (jämfört med antalet falska profeter som alltid tycks vara många), som vågade varna mycket allvarligt och skarpt för villolärare och falska rörelser. Det finns dokumenterat och utlagt på internet för alla att ta del av. Han tog avstånd från Latter Rain-rörelsen och dess läror (även om han trodde på en sista väckelse från Gud. Om man bara tror att avfall kommer, hur ser man då på den enorma väckelsen i Kina?!) och han varnade för Toronto-Pensacola- och Lakelandrörelsen, falsk karismatik med ockulta manifestationer och s k skrattväckelse. (Steve Hill blev frälst och fri från missbruk, tack vare det arbete som Wilkerson startade men TSC tvingades senare ta avstånd från Hill). Wilkerson varnade för ”enhetens kyrka”, den falska ekumeniken och kommande världskyrka. Han varnade mycket allvarligt och skarpt för mannen som kallar sig ”Guds bartender” (Rodney Howard Browne) och han varnade för framgångsteologin och gick skarpt emot predikanter som Benny Hinn och Kenneth Copeland. Om Emerging Church sa Wilkerson: ”djävulens sista attack på det sanna evangeliet innan Jesus kommer”.

I David Wilkersons bok Synen, beskriver han den uppenbarelse som Gud gav honom 1973 om det framtida skeendet. Väldigt mycket har redan hänt och kan s a s kryssas av. Man måste nog leva i någon form av förnekelse för att inte se det. Det som inte är uppfyllt än behöver inte betyda att det inte kommer eller att förutsägelserna är felaktiga. Den som läser sin Bibel vet mycket väl att många profetior uppfylls långt senare. Jesus förutsade templets förstörelse och det tog 40 år innan det hände.

David Wilkerson gjorde säkert en del misstag. Vi gör alla misstag och vissa kan Gud tillåta för att bevara oss ödmjuka och för att vi ska inse vårt beroende av honom. Men helheten i Wilkersons tjänst är en god frukt. Han förde människor till tro på Jesus Kristus och till ett överlåtet liv och han förhärligade Jesus Kristus, både i ord och gärning.

(Ett minne dyker upp från en semester vi hade i USA. Vi såg en predikan av Kenneth Copeland [inom trosrörelsen] om ”att inte sörja som de andra”, på en kristen tv-kanal. Den framlades med hela framgångsteologins överlägsna och föraktfulla attityd och det var som om satan själv stod i predikstolen. Det var nog det värsta vi hade hört dittills och det leder tankarna till den onde tjänaren som ”dricker” med de (andligt) druckna och ”slår” sina medtjänare (Matt 25). Copelands ord var som hårda slag mot sörjande och bedrövade hjärtan. Hemskt).

6. Skäl för att namnge

”Det är fel att namnge”. En del förfasar sig över när någon blir namngiven som vilseledande. Jag brukar kalla det för ”papegojsnack” (har skrivit om det tidigare). Det är sådant som sägs och som andra tar efter för att det låter bra, utan att egentligen tänka på innebörden. Man måste undra hur de läser Bibeln, dessa som inte vill pröva eller namnge? Urskiljning hör till andlig mognad och det är förutsättningen för ledarskap. Det innebär att man i ödmjukhet prövar och varnar församlingen för sådant och sådana som vilseleder (om det riskerar att påverka). Det är en skyldighet som visar att man bryr sig om församlingen. Svara själv på de här frågorna:

  1. Varför skulle vi inte namnge dem som leder människor vilse, när Gud har låtit profeterna namnge personer genom hela GT och Paulus namngav i NT? Miljarder (!) människor har kunnat läsa om dessa namngivna i Bibeln i tusentals år. Läs vad Petrus skrev om den falske profeten Bileam i 2 Petr 2:15-17. Läs 2 Tim 4:14, 3 Joh 1:19, 1 Tim 1:20, Jud v 11.
  2. Hur ska vi kunna följa Bibelns uppmaning om prövning och varning, om vi inte är tydliga?
  3. Är det bättre att låta människor gissa och riskera att fel personer blir misstänkliggjorda?
  4. Ska vi bara tänka på oss själva om Gud varnar oss och strunta i om andra blir lurade?

Det finns alltså flera skäl att namnge personer och det är bibliskt. Men det ska också sägas att det ska vara på goda grunder och med fakta i hand. Annars finns det risk för förtal. Det som ska varnas för är det som strider mot Bibeln och som leder bort från Guds väg. Någon reagerade på det vi skrev om Rick Warren, för ett tag sedan (nyheter). Personen hade helt missat att det fanns länkar som styrkte allt vi skrev. Det var bara att gå in och läsa och lyssna själv. De som protesterar mot kritiken mot Warren, vill inte ta del av den informationen som enbart visar fakta. Kanske är det ovilja att erkänna att man har blivit lurad?

Personligen kan jag erkänna att det tog flera år innan jag namngav Bill Hybels företagsstruktur i ”församlingsbyggande”, som Gud varnade för med tilltalet ”…du kan aldrig blanda min Ande med världens ande” >> . Hybels evangelium var bibliskt (i alla fall på den tiden) och han var högt ansedd av många och vem var jag att säga något annat!? Jag varnade utan att nämna namn men jag insåg att det fanns risk för missförstånd och det var bättre att vara tydlig. Tilltalet från Gud var tydligt och starkt så jag kunde inte komma ifrån det och det gällde inte bara oss. Med senare erfarenhet förstod vi alltför väl varför Gud hade varnat. Du kan räkna in både G12 och andra cellkyrkostrukturer eller pyramidliknande företagsstrukturer i den varningen. Om man använder evangeliet för att sedan leda människor in i ett system som inte den Helige Ande leder – vad blir då resultatet i slutändan?

Om Rick Warren påverkar hundratusentals ledare och andra kristna och samtidigt för dem in i en antikristlig fredsplan med religionssynkretism, bort från Guds ord och Jesu efterföljelse… vad blir resultatet? Det sista blir värre än det första.

2Petr 2:19 De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under. 20 Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan åter blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. 21 Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna rättfärdighetens väg, än att lära känna den och vända sig bort från det heliga budskap som överlämnats till dem. 22 Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin vältrar sig i smutsen.

7. Att kritisera, bedöma och döma

”Vi får inte döma eller kritisera!” Tyvärr har många i kristenheten matats med detta, på bekostnad av prövning och urskiljning. Det sägs ibland med en skopa hotelser att den som går emot predikanten, går emot Gud. Det kan visserligen vara sant om det gäller tydlig och biblisk förkunnelse som pekar på Jesus och visar på korsets väg. Men det är då inte predikanten själv som har rätt utan Guds ord har rätt och han eller hon talar enligt det. Den som har gudsfruktan och är underordnad Guds ord, vill tala enligt det och är öppen för prövning och även korrigering när den är befogad. Ett tjänande ledarskap har alltid den inställningen, samtidigt som den står orubbligt och kompromisslöst fast i den sunda bibliska läran, i Guds evangelium.

Citatet ovan har också blivit falska profeters och ledares mantra, för att skrämma till tystnad. Ropet efter ”starka ledare” har hörts från olika håll. När ”bönesvaret” kom ledde det till samma som i församlingen i Korint. De ”starka ledarna” (mänskligt sett) förde in sina egna system och en del predikade till och med ”en annan Jesus, hade en annan ande och ett annat evangelium”.

2Kor 11:3 Men jag (Paulus) är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus. 4 Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl. 5 Jag menar inte att jag på något sätt är underlägsen dessa väldiga apostlar. 6 Även om jag inte är någon vältalare, saknar jag inte kunskap. Den har vi alltid och på alla sätt lagt fram för er.
11:19 Ni står gärna ut med dårar, ni som är så kloka. 20 Ni finner er i att man gör er till slavar, att man utnyttjar och utsuger er, att man uppträder utmanande och slår er i ansiktet. 21 Till min skam måste jag säga att vi har varit för svaga (!) till det. Men vad andra vågar skryta med – jag talar som en dåre – det vågar jag också.

2Kor 11:30 Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghet.

Paulus tjänade i svaghet men i beroende av Gud. De ”starka” ledarna i Korint tjänade utifrån sin egen styrka och sitt system, men de hade inte Gud med sig. De ”starka” ledarna formades inte (längre?) av Guds Ande utan var formade av världen. Beskrivningen stämmer ganska bra in på mångas erfarenhet av G12 och liknande system eller ”påvedömen” idag. De som inte går in under maktstrukturen stöts ofta bort.

Var Paulus kritisk och dömande? Ja, han både kritiserade och dömde. Hade han fel? Nej. Paulus älskade församlingen och kunde inte tigande se på hur den blev vilseledd! Men vi ska ha klart för oss att det var av rätt motiv, ett rent samvete och helt i enlighet med Guds ord som Paulus agerade. Om vi bär på bitterhet, dras vi till allt som är kritiskt, enbart för kritikens skull och då är motivet fel. Därför måste vi först pröva oss själva. Men det finns tydliga uppmaningar till att pröva och bedöma eller döma. Här ingår det som kallas ”församlingstukt” och att ta avstånd från dem som vållar splittring i strid med den sunda läran.

1Kor 5:12 Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför? Är det inte dem som står innanför ni skall döma? 13 Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!

Rom 16:17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem [grek. ”märk ut dem”] som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.

Ef 4:14 Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. 15 Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus.

Hur kan man ”märka ut” eller ”ge akt” och ”vända sig bort” om man inte först prövar, bedömer och tar ställning?
Det finns en nödvändig splittring som är till räddning, i motsats till system som tas in i församlingen som splittrar och skadar – i strid med den sunda läran! Luthers reformation däremot var en ”splittring” till räddning och den var sänd från Gud, när Luther upptäckte SANNINGEN i Bibeln. Många människor har räddats undan ett falskt, religiöst kyrkosystem, tack vare Luthers reformation. Jesu anspråk på att vara Guds Son och Jag är, ledde till ”splittring” och en skiljelinje bland Israels folk. Men det var på grund av den sunda läran. Jesus sa:

Luk 12:51 Menar ni att jag har kommit med fred till jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring.

8. En intressant bok om (maktcentrerad) ledarstruktur

En intressant bok om ledarskap är Per Kornhalls bok Livets ord – Kontroll och manipulation i Jesu namn. Den är trovärdig därför att den är saklig, fylld av citat och predikningar (även hela sådana) och har en detaljerad källhänvisning. Den bygger alltså inte på spekulation, utan på fakta och 17 års erfarenhet. Kornhall skriver i inledningen: ”Den här boken är i viss mån ett historiskt dokument. Mina upplevelser och mycket av källmaterialet kommer från åren 1984 och 2001. Livets ord kan mycket väl ha förändrats efter den här perioden. För min berättelse spelar det ingen roll. Poängen är att det är från den här bakgrunden man har kommit. Innan organisationen verkligen har gjort upp med sin historia har den långt kvar innan den har förändrats”.

Boken ger en inblick i hur Livets ord leds i en maktstruktur och det bekräftar mångas erfarenhet som har varit med. ”En del av den dubbelhet som präglar organisationer som Livets ord, är att man gärna presenterar en viss bild av sig själv utåt medan man inne i organisationen undervisar om andra saker. Det är denna inre verklighet som jag vill lyfta fram”, skriver Kornhall (sid 9). Han avslöjar de flesta avarter som har tystats ned på senare år, för att få oss att tro att Livets ord är rumsrent. Istället ser vi samma manipulativa tendenser och maktfullkomliga ledarskap sprida sig i kristenheten.

Kornhall skriver om Ulf Ekman: ”Han är en fullständigt suverän despot i en pyramidliknande organisation och hans position och beslut är psykologiskt och teologiskt omöjliga att ifrågasätta… Ulf Ekman behandlas inom rörelsen med en beundran som liknar tillbedjan” (Sid 74). Boken har säkert avfärdats av en del kristna eftersom Kornhall själv förnekar skapelseberättelsen och ses som ”avfällig”. Men det är tveksamt om Kornhall själv någonsin har varit frälst. Han berättar om när han mötte en grupp frimodiga kristna på Sergels torg som frågade om han ville bli frälst. Han svarade ”ja, varför inte” och de bad en bön och sa sen att Jesus var hans herre. De frågade vidare om han ville bli andedöpt och han gav samma svar. Efter bön sa de att nu var han andedöpt. Han blev inbjuden till Södermalmskyrkan och ”blev en fanatisk medlem”.

Det är ungefär så en del evangelisationskampanjer går till idag, när man frågar okända på gatan några frågor ur ett formulär. De erbjuds förbön och man säger sedan (exempelvis) att ”40 blev frälsta…” men inget resultat syns till. Vi kan alla göra oss skyldiga till att vara för snabba i vår evangelisationsiver men det är värre om det sätts i system, på grund av resultatfixering. När jag (förra året) läste Kornhalls bok kunde jag inte låta bli att undra: hur många fler finns det som har kommit med i kyrkor utan att verkligen bli pånyttfödda eller som saknar en personlig relation med Jesus Kristus? Hur många fler finns det som bara har ett inlärt lärosystem i huvudet (där man själv är i centrum), utan att egentligen känna Jesus Kristus?

Lärosystem som exempelvis den moderna framgångsteologin är uppbyggd på egen vinst med JAGET i centrum – ”en bred väg”, istället för att lägga ned sitt liv i överlåtelse till Jesus (obs! överlåtelse till JESUS – inte till pastorn eller till ett system). Hur många tänker då i sina hjärtan som mängden gjorde på profeten Malakis tid?

Mal 3:14 Ni har sagt: ”Det är meningslöst att tjäna Gud. Vad vinner vi på att hålla hans bud och gå sörjande inför HERREN Sebaot?” 15 Nu prisar vi de högmodiga lyckliga. De som handlar ogudaktigt uppmuntras, de sätter Gud på prov och slipper ändå undan.

Kortsiktigt kan det se ut så. Asaf klagade (Psalm 73) över att det alltid gick bra för de ogudaktiga och övermodiga men i Guds ords ljus förstod han att det aldrig lönar sig i längden.

Ps 73:16 När jag försökte förstå detta, då tycktes det mig alltför svårt, 17 till dess att jag gick in i Guds helgedom och insåg hur det går dem till slut.

Ett inlärt lärosystem kan aldrig förändra en människa i hjärtat. Därför finns det kristna med en hög bekännelse men som ändå lever och handlar medvetet emot Guds bud. Andra kastas än hit och än dit av ”varje vindkast i läran”. Ingen av oss har kraft i sig själv att leva ett liv som behagar Gud och det är den insikten vi måste få. Om vi inte ens genomskådar katolicismens lärosystem, hur mycket av kunskapen är då tradition och inlärda fraser, snarare än ett överlåtet liv, med Jesus som Herre och ödmjukhet inför Guds ord?!
Ja, det finns mycket att fundera över… I vilket fall blir nog Livets ord:arna väl förberedda av sin pastor (Ulf Ekman) att gå in i nästa pyramidliknande struktur framöver: Påvedömet i Rom.

9. Tystnad råder

Var är nu (de högljudda) apostlarna och profeterna som skulle rädda Sverige? Har de rättat sig i ledet till Rom allihop? Hoppas inte det, men man kan inte låta bli att undra över tystnaden som råder. Eller är det så att de profeterar väckelse och framgång över både avfall och villoläror? Om man bara håller sig till det som människor vill höra, är det inte mycket till profeter. Desto mer engagerad man är i den organiserade ekumeniken, desto större är risken att man förtiger sanningen och låter lögnen frodas mitt i gemenskapen.

Jer 23:17 Om och om igen säger de till dem som föraktar mig: ” HERREN har sagt: Det skall gå er väl.” Och till var och en som följer sitt hårda hjärta säger de: ”Ingen olycka skall drabba er.” 18 Jag sände inte dessa profeter, ändå rusade de i väg. Jag talade inte till dem, ändå profeterade de. 22 Om de haft tillträde till mitt råd, hade de förkunnat mina ord för mitt folk för att få dem att vända om från sina onda vägar och sina onda gärningar.

Åter igen: är det bara missionärer som har mod att varna och säga sanningen om RKK, ortodoxa kyrkan och om nyandlighetens infiltration?!

10. De ”talar falskhet och skådar lögn”

Pingstpastor Sten-Gunnar Hedin brukar utpekas som den ledaren som har fört pingströrelsen in på Romvägen. Han lovordar nu katolska och ortodoxa kyrkan och man tappar hakan av Hedins beskrivning på det han kallar ”enhet”. Förnekar de sanningen medvetet eller har Gud förblindat dem, på grund av deras eget val? Hedin kallar ekumeniken med Rom för ”en gåva från den helige Ande”! Hur är det möjligt? Kärleken har sin glädje i SANNINGEN. Nej, det finns ingen anledning till glädje över ekumeniken med RKK och det kommer inte leda människor till frälsning, utan in i förvirring. Man hade istället förväntat sig tydlighet och öppenhet av pastorer som vet sanningen (och som vi gärna lyssnade på, innan det ekumeniska vägvalet).

Det påminner faktiskt om den den vitmenade väggen som profeten Hesekiel profeterade om. Det verkar som om man har glömt bort, både vad helighet och renhet och enhet är i Guds ögon. Att den helige Ande skulle förena Jesu efterföljare med en kyrka byggd på obiblisk grund, med ett obibliskt lärosystem och traditioner, är väl att likna vid att ”tala falskhet och skåda lögn”? Ett sådant ”byggnadsverk” kommer inte att bestå, har Gud sagt.

Hes 13:8 Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom ni talar falskhet och skådar lögn, är jag emot er, säger Herren, HERREN. 9 Min hand skall drabba profeterna, som skådar falskhet och spår lögn. De skall inte få plats i mitt folks församling och inte tas upp i förteckningen över Israels hus och till Israels land skall de inte komma. Ni skall då inse att jag är Herren, HERREN. 10 Just därför att de leder mitt folk vilse när de säger: ”Allt står väl till”, trots att allt inte står väl till, och eftersom de, när någon bygger en mur, bestryker den med vit kalk, 11 därför skall du säga till dessa vitkalkare att muren skall falla. Ett slagregn skall komma, och ni hagelstenar, ni skall falla, ja, en stormvind skall bryta lös!

Katolicismens ”mur” försöker man nu ”vitmena” så att dess lärosystem ska se ok ut på ytan. Det allvarligaste är att det är kärlekslöst, därför att det signalerar till en vilseledd katolik, ortodox eller mystiker att han eller hon är på rätt väg – när de i själva verket är på en farlig väg som Bibeln säger leder till fördärvet. Det är att undanhålla och förtiga sanningen. Bibeln säger att gärningar inte kan frälsa och att avgudadyrkare inte kommer in i Guds rike. Det är visserligen inte alltid läge att tala. Det finns tider när vi bör vänta och tiga. Men det är aldrig rätt att uppmuntra eller välsigna det som Gud redan har förkastat. Den enhet som Hedin förespråkar här är en falsk enhet, eftersom sanning och lögn blandas. Det skulle finnas en skarp skiljelinje och ett avståndstagande, inte ekumenik. Samtalen mellan Pingst och RKK leder precis till det som många har varnat för – andlig förblindelse – för att tala klarspråk. Om en dialog ska föras, måste man väl i ärlighetens namn först göra klart att man inte accepterar katolicismens gärningslära, obibliska traditioner och allt det andra som Gud förbjuder?!

Föraktar vi katoliker? Nej, det gör vi inte! Jag kan själv vittna om när jag delade sjukhussal med en katolsk kvinna. Hon brukade pliktskyldigt läsa sina böner och tända ljus varje dag i sitt hem men hon hade ingen frid, ingen frälsningsvisshet eller glädje i sin tro. Jesus fyllde mig med sin överväldigande kärlek till henne och medkänsla både för hennes sjukdomsnöd och hennes andliga situation. Jag föreslog att vi skulle be tillsammans och sittande på hennes sängkant sa jag några ord om Jesus och bad för henne medan hon grät och höll min hand i ett hårt grepp. När vi skulle säga hejdå, kramade vi om varandra medan personalen storögt såg på och sa ”har ni redan fått en så fin kontakt på bara ett dygn?!” Ja det var Gud som låg bakom att vi hamnade där samtidigt. En människa som förlitade sig på en katolsk Maria och döda ”helgon”, behövde få höra SANNINGEN om Guds nåd i Jesus Kristus och beröras av hans kärlek.

11. ”Andedöpta” katoliker?

Att miljoner katoliker har blivit andedöpta är ett annat ”papegojsnack” som har fått spridning. Kristna missionärer, som bäst känner till vad som händer, varnar för att många av dessa katoliker blivit ännu ivrigare att tillbe den katolska Maria och helgon. Det är aldrig Guds Ande som leder människor till sådant. Men för de katoliker som håller sig enbart till Bibeln, gäller naturligtvis samma löften om den helige Ande som för alla andra Jesu lärjungar.

Joh 8:31 Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, 32 och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.”

Sanningen gör oss fria och det är SANNINGEN i Guds ord [Bibeln] som har befriat många katoliker från katolicismens och laggärningarnas religiösa slavok. Många har därefter stannat kvar i Katolska kyrkan i hopp om att rädda sina vänner och släktingar men oftast tvingas de lämna, på grund av avguderiet. Varje människa som uppriktigt och ärligt söker sanningen, möter Gud med sin nåd. Det gäller ateisten eller buddhisten, muslimen eller new agaren, katoliken eller hindun. Den helige Ande pekar på JESUS [Bibelns Jesus] och uppenbarar honom – (enda) VÄGEN och SANNINGEN och LIVET- som ger syndernas förlåtelse och evigt liv. Förutsättningen är naturligtvis att man avsäger sig och lämnar andra religioner och överger avguderi om man tidigare har sysslat med det.

[Även för den som inte förstår den engelska texten, räcker det att se bilderna i denna dokumentation, där påven och de övriga bugar i beundran och vördnad för en dödskalle av ett ”helgon” med krona! >>] Sanningen är inte den katolske Jesus som kräver sakrament och gärningar, den eukaristiske Jesus, son till ”nattvardskvinnan Maria” eller New age-Kristus. Sådana är synonyma med Baal som israelerna avföll till att tillbe gång på gång i GT – ofta när det var högkonjunktur och materiell välfärd i landet. Hur mycket ogräs har inte djävulen hunnit så i västerländsk och inte minst i svensk kristenhet, när vi kristna har varit andligt sovande och upptagna med vårt eget välbefinnande?! Det är alltför obekvämt att ens höra talas om varning och avfall och tidstecken för många kristna idag. Det profetiska ordet har för många blivit ”prat på prat” och ”tjat på tjat” som på Jesajas tid (Jes 28:9-10) – man vill inte höra Guds ord och man föraktar därför Guds sändebud. Sanningen har blivit obekväm för den bekväma människan. Man vill bara höra att ”allt står väl till” även om det inte är sant.

Som det ser ut idag har pingstledarna, Livets ord och andra [ledare] valt att mörka hela det lärosystem av vilseledande tradition och gärningslära som är katolicism och ortodoxi. Hedins artikel ger tyvärr signaler om att de kommer att fortsätta så. Den som är naiv kan ju tro att inget katolskt kommer in i frikyrkorna, trots Romresor och pastorer som böjer sig för påven och påvedömet. Vänta och se, det lär nog komma smygande>>. Det har redan börjat i ekumeniska konferenser och satsningar. Det handlar inte om tolkningsfrågor eller olika åsikter. Vad det handlar om, är om vi tror på Bibeln eller inte – om vi ger kärleken till SANNINGEN rum i våra hjärtan eller inte.

Katolicism handlar om människans egna gärningar, sakrament och bot, för att bli accepterad av Gud. Det är självrättfärdighet och kan aldrig leda till frälsning. Katoliken går med ständig ovisshet om sin frälsning och måste hela livet lyda ett religiöst system i förhoppning om att komma till himlen till slut. Vad är det som lockar? Jo det är människans svaghet för det religiösa, att förtjäna sin frälsning och människans svaghet att lägga vikt vid de yttre tingen istället för att bara förlita sig på Jesus och hans fullbordade försoningsverk. De som dras till mysticism och ortodoxi kan knappast ha Jesus som Herre i sitt liv, eftersom de söker ”något mer”.

12. Evangelium enligt Rom

Denna bok kanske är den bästa för att verkligen förstå vad katolicism är. Varje kristen (och varje sanningssökande katolik) borde läsa Evangelium enligt Rom – en jämförelse mellan katolska kyrkans lära och Bibeln.

Utdrag från förordet av Joel Sjöberg: James G. McCarthy är mer än kvalificerad att skriva denna bok. McCarthy har under många år varit katolik, han har en stor kärlek till katoliker och har arbetat som missionär i ett katolskt land. Han känner den katolska kyrkan mycket väl. Men ändå viktigare: I sin bok låter han katolska kyrkan själv definiera sin teologi…(sid 7)
Ledare från ett flertal av de kristna samfunden i Sverige har gett sitt stöd till Enhetens vänner som planerar att bygga enhetens Kyrka vid Östanbäcks kloster. Enhetens vänner säger följande om enhet: Det är svårt att tänka sig en synlig enhet, där vi också kan dela eukaristin (nattvarden), om vi inte står i gemenskap med Petrusämbetet, enhetens ämbete, synliggjort i biskopen av Rom
(Påven) (sid 8).

Var och en som tänker följa med i ekumeniken till Rom bör först ta reda på vad det katolska lärosystemet handlar om. Ingen kan längre förneka att målet med ekumeniken är att böja sig under påven i Rom. Läs om FÖRBUNDET för KRISTEN ENHET: ”Förbundet arbetar för en enad kristen kyrka med biskopen av Rom (påven) som en enande och enad gestalt”. Årsmöte i S:ta Clara kyrka, ”Berget” i Rättvik medverkar… medverkan i tidigare årsmöten med Hans Weichbroth från Oas-rörelsen, Anders Gerdmar från Livets ord…
Läs vad Aletheia-gänget skrev 2008 om Livets ord: Med enkel biljett till Vatikanen >>.

Frågan till oss var och en: Är det en rörelse eller ett samfund du följer? Människor och mängden? Eller följer du Jesus Kristus?

13. Stanna eller lämna – var går gränsen?

Det rör på sig en hel del i kristenheten. Ett nytt samfund bildades i början av juni med Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan. Metodistpastor Berndt Isaksson skrev på sin hemsida Upp till kamp… – eller lämna? -det är frågan >> ”…Jag tycker nu personligen att vi som evangelikala/bibeltroende inom dessa tre samfund bör ge detta ett försök och samla oss och aktivt vara med och med Guds nåd bli redskap som Gud kan använda så att inte unkna liberalteologiska värderingar får ta överhanden och göra detta nya samfund till något liberalteologiskt bygge som exempelvis Svenska Kyrkan blivit.
Om vi tiger och hukar befarar jag att exempelvis de interreligiösa inslagen kan komma att bli något som kommer smygandes in…”

Ja, det är värt att kämpa som Berndt skriver, och att fortsätta kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. (Jud 1:3). Det behövs verkligen pastorer och andra ledare som likt Berndt står upp som väktare! Karin Wiborn, missionsföreståndare för Svenska Baptistsamfundet och vald till kommande generalsekreterare i SKR, förnekar helvetet och är öppen för att alla kommer till Gud oavsett religion >>. Det skulle betyda att Jesu ställföreträdande offer var onödigt men i SKR blir det nog inga problem. Inte om man ska se till Charta Oecumenica, interfaith-bön och synen på Israel. Där verkar inte Bibeln stå särskilt högt i kurs.

Många kämpar med frågan att stanna eller lämna sitt sammanhang. Det kan vara lika svårt att veta hur man ska agera på en arbetsplats eller inför en myndighet. Vi uppmanas att underordna oss och lyda myndigheter och makthavare (Tit 3) men var går gränsen? Det viktigaste är förstås att be om den helige Andes personliga ledning. Gränsen måste väl sedan vara samma som på apostlarnas tid. Om myndigheter (eller samfundsledning) kräver något som strider emot Guds vilja, ska vi lyda Gud mer än människor.

Apg 5:27 När de nu fördes bort, ställdes de inför Stora rådet, och översteprästen förhörde dem 28 och sade: ”Förbjöd vi er inte strängt att undervisa i det namnet? Och nu har ni fyllt Jerusalem med er lära och vill att den mannens blod skall komma över oss.” 29 Då svarade Petrus och apostlarna: ”Man måste lyda Gud mer än människor.

14. Vår tids största väckelse – vårregn

Den ”underjordiska kyrkan” i Kina, med vår tids största väckelse men under svår förföljelse [1950 räknade man att det fanns 1 miljon kristna, idag mellan 30 och 70 miljoner >> ], vägrade att låta sig registreras i Tre-självrörelsen och styras och kontrolleras av kommunistregimen – som var i strid med Guds ord. Här kan vi känna igen vissa tankegångar i den Nya världsordningen (NWO): Evolutionism, marxism, liberalteologi och förbud mot Bibelns profetior om yttersta tiden och Jesu återkomst.

Ur boken Orädd som ett lamm – Pastor Samuel Lamb …och den underjordiska kyrkan i Kina (rekommenderas varmt, finns på Ljus i Öster >> ):
”Biskop Ding, ledaren i Tre-självrörelsen, var en före detta anglikansk präst som ansågs förakta de flesta med evangelisk inriktning. På grund av Tre-självrörelsens nära samröre med de ateistiska myndigheterna uppmanades prästerna att utelämna predikotexter och ämnen från Första Mosebok, Uppenbarelseboken och i synnerhet profeten Daniel. Den ateistiska synen på människans ursprung var evolutionär, utan någon som helst tolerans för skapelsetro. Dessutom utlovade den nya ideologin en framtida utopi och inte någon inbillad Jesu återkomst, då Guds Son skulle låta himlen rämna och komma ner till jorden för att upprätta Sitt kungarike”.

Samuel Lamb tjänade och tjänar Gud i en husförsamling, har vunnit tusentals för Jesus – men också suttit i arbetsläger (straffläger) och fängelse för sin tro i mer än 20 år. Boken beskriver en gudsman och ett sant föredöme. Han är med i en intervju i filmen The Cross in China (har svensk text och går att köpa från Ljus i Öster) och Samuel Lamb strålar av glädje, kärlek och tacksamhet till sin Herre och Mästare, Jesus Kristus(!). Från dessa kristna i Kina kommer orden:

”Säg åt de kristna i väst att de inte ska be om frihet för oss. Det måttliga trycket från regeringen håller oss nära Herren och varandra!”. Det griper tag i oss i västvärlden, att höra sådant. Men visst är det sant att vi alltför lätt slumrar till andligt, när vi har det lugnt och bra. Även vaksamhet över tidstecken och det profetiska ordet håller oss vakna och kan öka evangelisationsivern.

15. På rätt väg idag

I skrivande stund ringde en god vän. Hon har gått en hel del krokiga vägar men är idag mycket klarsynt och vaken. Hon sa ungefär så här: ”Det finns så mycket som leder vilse och fel idag och vad ska jag säga? Jag måste vara ödmjuk, för jag har själv blivit lurad ett antal gånger och vet hur lätt det är att lockas med. Men det är en process att se mer och mer vad som leder fel.”

Mitt svar: ”Ja just det. Och det är det som har betydelse, att vi är på rätt väg idag! Oavsett om vi har gått fel eller varit vilse tidigare – bara vi är på rätt väg idag!”

Alla gör misstag och det är väl så, att Herren använder misstagen för att bevara oss ödmjuka och medvetna om vårt beroende av Guds nåd. Det stora är att Gud förlåter allt när vi vänder om och han hjälper oss att hitta rätt, ger kraft och öppnar våra andliga ögon så att vi ser klart igen. Bibelordet säger:

Ps 23:1 En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas, 2 han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro, 3 han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.

Jud 1:20 Men ni, mina älskade, skall uppbygga varandra på er allra heligaste tro. Be i den helige Ande. 21 Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet skall ge er evigt liv. 22 Sådana som tvivlar skall ni vara barmhärtiga mot 23 och frälsa genom att rycka dem ur elden. Mot andra skall ni också vara barmhärtiga, dock med fruktan, så att ni till och med avskyr deras livklädnad som är nersmutsad av köttet. 24 Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande – 25 den ende Guden, vår Frälsare, genom Jesus Kristus, vår Herre – honom tillhör ära och majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen.

Mvh
Elvor Ohlin