Trons kraft

EUFRAT – bild på världens styre
SILOAM – bild på Guds styre

Predikan Elvor Ohlin
Emmanuelskyrkan Kungsbacka
2019-10-27

Lyssna HÄR (Mp3)

En av dagens texter:
Joh 9:1  När Jesus kom gående fick han se en man som var blind från födelsen. 2  Hans lärjungar frågade: “Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?” 3  Jesus svarade: “Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan detta har skett för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. 4  Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. 5  När jag är i världen, är jag världens ljus.” 6  När han hade sagt detta, spottade han på marken, gjorde en deg  [grekiska pelos betyder lera (som krukmakarens lera)] av saliven och strök den på den blindes ögon 7  och sade till honom: “Gå och tvätta dig i dammen Siloam.” – Ordet Siloam betyder “utsänd”. – Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.

Vad menas med ”natten då ingen kan verka”? Vi har nog svaret i Predikaren.

Pred 9:10  Allt vad din hand kan göra, gör det med kraft. Ty i graven dit du går kan man inte verka eller tänka, och där finns ingen kunskap eller vishet.

”Dagen” är alltså vår livstid. Alla har en begränsad tid här på jorden.

”Han är blind (sjuk), han måste ha syndat eller också är det en generationssynd…”
Samma tankar finns idag, att all sjukdom måste bero på personlig synd.
Jesus förkastade båda alternativen här.

Visst kan vi åsamka oss sjukdom genom vårt sätt att leva och sjukdom kan också bero på personlig synd men så var det inte här. Sjukdomar, åldrande och död är konsekvenser av syndafallet som drabbar alla människor. Gud hade något viktigt att säga till Mose när han inte ville lyda Gud och tala, utan skyllde på att han hade “en trög tunga”.

2Mos 4:11 HERREN sade till honom: “Vem har givit människan munnen och vem gör henne stum eller döv, seende eller blind? Är det inte jag, HERREN?

När det gällde den blinde mannen hade Gud alltså gjort mannen blind med ett speciellt syfte. Guds gärningar skulle uppenbaras på honom”, förklarade Jesus.

Forts. Joh 9
…24  De (fariséerna) kallade för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: “Ge Gud äran! Vi vet att den mannen är en syndare.” 25  Han svarade: “Om han är en syndare vet jag inte. Men ett vet jag, att jag som var blind nu ser.” 26  De frågade honom: “Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?” 27  Han svarade: “Jag har redan sagt er det, men ni har inte hört på. Varför vill ni höra det en gång till? Kanske ni också vill bli hans lärjungar?” (en underbar kommentar som naturligtvis retade gallfeber på motståndarna) 28  De hånade honom och sade: “Det är du som är hans lärjunge, vi är Moses lärjungar. 29  Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.” 30  Han svarade: “Ja, det är det som är så märkligt. Ni vet inte varifrån han är, och han har öppnat mina ögon! 31  Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då lyssnar han till honom. 32  Aldrig någonsin har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind. 33  Om den mannen inte vore från Gud, kunde han ingenting göra.” 34  De svarade: “Du är helt och hållet född i synd, och du undervisar oss!” Och de drev bort honom. 35  Jesus fick höra att de hade drivit bort honom, och när han fann honom sade han: “Tror du på Människosonen?” [KJ (och grundtexten) Tror du på Guds Son?] 36  Han svarade: “Vem är han, herre? Tala om det så att jag kan tro på honom.” 37  Jesus sade: “Du har sett honom. Den som talar med dig, han är det.” 38  Då sade mannen: “Jag tror, Herre.” Och han tillbad honom. [mannen förstod att Jesus var en profet – nu fick han ännu mer ljus över vem Jesus är: Guds Son, Messias och ett ännu större under sker: ett frälsningsunder!] 39  Jesus sade: “Till en dom har jag kommit i världen, för att de som inte ser skall se och för att de som ser skall bli blinda.”

Jesus talade om en annan blindhet här: andlig blindhet och andligt mörker. De som inte trodde på Jesus var [andligt] blinda därför att de vägrade bekänna sin synd, hur bra fysiska ögon de än hade och kanske aldrig ens behövde glasögon. Den andliga blindheten är förödande och långt värre än fysisk blindhet.

Bakgrund
Det finns ett sammanhang i GT, Jesaja kapitel 8, som jag tror har betydelse och kan ses som en bakgrund.
Nordriket Israel hade sökt hjälp hos Damaskus kung i Syrien – istället för hos Herren.
Sydriket Juda sökte hjälp och allians med Assyrien – istället för hos Herren.
Det betydde att de litade mer på människors hjälp än på Guds hjälp, som de var kallade till. Det skulle ha varit ett vittnesbörd för alla nationer om Israels Gud.

Jes 8:5  HERREN talade åter till mig. Han sade: 6  “Detta folk föraktar Siloa(m)s vatten som flyter så stilla, och jublar över Resin och Remaljas son, [det var Syriens kung och Israels kung] 7  se, därför skall HERREN låta den väldiga flodens vattenmassor komma över dem, nämligen Assyriens kung med all hans härlighet. Den skall stiga över alla sina bräddar och täcka alla sina stränder. 8  Den skall tränga in i Juda, svämma över och utbreda sig så att den når ända upp till halsen. Med sina utbredda vingar [arméer] skall den täcka ditt land i hela dess vidd, Immanuel.” [Assyriens arméer liknades vid floden Eufrats väldiga vatten här, som svämmar över – när den intar hela landet]

Eufrat – bild på världens styre

Floden Eufrat beskrivs som ”våldsam, stark, häftig, snabb, överfylld” och ”går inte att styra” (som ett vilddjur). Det är här en bild på Assyriens [eller världens] regering och styre. Det är de ogudaktigas kraft och styrka som verkar starkt och mäktigt i människors ögon.

Siloam – bild på Guds styre

Siloa /Siloam var en liten bäck som rann från Sions berg och bildade en damm. Jerusalems invånare var beroende av det vattnet. Siloams vatten beskrivs som ”en mild, stilla, långsam, fridsam och söt, riklig ström”. Det är här en bild på Guds goda och nådefulla styre – Guds evangelium. Guds styre kan utåt synas svagt och föraktas av människor.

Siloam betyder utsänd och sänd. Jesus var ”utsänd” (sänd från himlen).
”Ty så älskade Gud världen att han sände sin enfödde Son…” (Joh 3:16)

Siloam är en bild på den helige Ande och Jesus som Herre och Kung ”…mild och ödmjuk i hjärtat” (Matt 11:29). Siloams vatten rann ner i Josafats dal som också kallas domens dal.

Joel 3:12  Låt hednafolken resa sig och dra ut till Josafats dal, ty där skall jag sitta till doms över alla hednafolk häromkring. [”Harmagedon” när alla vänder sig emot Israel]

”Till en dom har jag kommit i världen”, sa Jesus. Jesus vill ge oss andlig syn och ljus, frälsa och rädda oss från domen. Hans framträdande leder alltid till en uppdelning bland människor.

På Lövhyddohögtiden hämtade prästen vatten i Siloa(m)dammen. Bägaren skulle fyllas så att vattnet flödade över. Sedan han bar den till templet i Jerusalem och hällde ut det på offeraltaret, medan folket sjöng lovsången Hillel (Ps 113-118).

Siloam återupptäcktes år 2004 (bara 15 år sedan) i Jerusalem när ett avloppsrör i området behövde repareras och en arkeolog stod i närheten och såg på. Han såg att två trappsteg kom i dagen och det visade sig sen vara platsen för dammen från Jesu tid.

Jes 12:3  Med fröjd skall ni ösa vatten ur frälsningens källor. 4  På den dagen skall ni säga: “Tacka HERREN, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken. Förkunna att hans namn är upphöjt.

Joh 7:37  På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: “Om någon törstar, så kom till mig och drick! 38  Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.”

När Jesus skickade mannen att tvätta sig i Siloam var det ett starkt profetiskt budskap om vem Jesus är. Han är den levande källan som ger blinda syn och döper i Helig Ande, förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud.” (2Petr 2:4)

Kraften är Guds
Andens uppfyllelse är trons kraft
som vi behöver för att vara Jesu efterföljare och vittnen. Den blinde mannen fick sin syn därför att han trodde på Jesu ord. Kraften är Guds – inte människans, inte vår egen. Levande tro är en Guds gåva som gör att vi kan förtrösta på Gud och utföra hans befallningar. Gud kallar – vi väljer – trons kraft får vi av Gud som svar på vårt ”ja” till honom.

Det är skillnad att tro på sin tro och att tro på Jesus:
-den som tror på sin tro kan få för sig att göra tecken och under när han själv vill.
-den som tror på Jesus är beroende av Guds ledning och vilja, antingen svaret är ja, nej eller inte än.

Matt 7:22  Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 23  Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa! [det går alltså att göra saker ”i Guds namn”, ”med hjälp av Jesu namn”, utan att äga trons kraft i lydnad till Jesus]

Äkta tro visar sig i lydnad
Jesus uppmanade den blinde att gå och tvätta sig i Siloam – och han fick sin syn! Han var blind från födseln, precis som vi alla har Adams fallna (svaga) natur från födseln som gör att vi kommer att synda och som gör oss andligt blinda. Ett spädbarn är naturligtvis oskyldigt men barnet kommer ändå att synda förr eller senare (Rom 6:6). Guds under måste ske för att våra andliga ögon – ”hjärtats ögon” – ska öppnas och det kan ske i tidig ålder.

Lera
Varför smorde Jesus mannen med lera? Han som skapade människan av jord visar vem han är? Mannen fick gå iväg insmord i lera! ”…Bli en dåre för att bli vis”, ”den här världens visdom är dårskap inför Gud…” (1Kor 3). Under antiken ansågs det finnas läkedom i saliv på sjuka ögon. Enligt de äldstes stadgar var det förbjudet att utföra läkarbehandling på sabbaten. Likaså var det förbjudet att göra eller knåda en deg. Kanske ville Jesus (än en gång) visa hur fel det blir när människors stadgar sätts över eller ersätter Guds bud.

Kanske beröringen av Jesu händer är det viktigaste här? Det var, Jesus, som gjorde det! ”Han rörde vid mig!” Det var inget speciellt med själva vattnet i dammen – ingen magi. Men det fanns ett budskap.

”Aldrig någonsin har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind”, sa mannen frimodigt till de religiösa ledarna som svarade med falska anklagelser och ursinnig vrede. Mannen blev utesluten från synagogan. Det innebar att bli avstängd från den sociala trygghet som fanns. Men vad gjorde det? Han hade mött Jesus och han hade fått sin syn.

Kämpa trons goda kamp
Paulus uppmanar oss att ”kämpa trons goda kamp”. Vi börjar med versen innan som beskriver vad ”trons kamp” inte handlar om, för att komma in i sammanhanget.

1Tim 6:10  Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. 11  Men du gudsman [antrophos = (guds)människa], håll dig borta från sådant! Sträva efter […tecken och under och stora manifestationer?? Nej, inte ens det – även om det är underbart när Gud gör under. Nej, sträva efter: ] rättfärdighet, gudsfruktan, tro (= förtröstan på Gud), kärlek, uthållighet och ödmjukhet. 12  Kämpa trons goda kamp [pågående form: ”var kämpande”], sök att vinna det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att inför många vittnen avlägga den goda bekännelsen.

Kraften handlar framför allt om att Gud vill och måste förändra oss inifrån. Tron ska vara inriktad på eviga värden, inte att sträva efter jordiska rikedomar. Falska läror idag går ut på att kristna ska göra affärer, söka positioner och starta företag för att tjäna pengar “för Guds rikes skull” – men det är inte vad Gud kallar oss till. Tvärtom varnas vi för det!

Trons kamp måste utkämpas med Guds kraft

1Petr 1:5  Med Guds makt [dunamis = (mäktiga) kraft] blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden. [dvs. vi förvandlas när Jesus kommer tillbaka] Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag.

Kol 1:28  Honom (Kristus) predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. [= att varje människa som tar emot evangeliet lever överlåten och i lydnad till Kristus] 29  För det målet arbetar och kämpar jag i hans kraft, som verkar mäktigt i mig.

Gud ger sin kraft för den uppgift han kallar oss till. Äkta tro får alltid konsekvenser i handling, annars är den död, säger Jakobs brev (Jak 2). “Tron samverkar med gärningar”. Men det är aldrig tvärtom. Ingen blir rättfärdig genom laggärningar (Rom 3:20).

Tom och kraftlös
Vi kan säga till varandra: ”att du orkar tjäna Gud som du gör”. Ja, därför att Gud har kallat och han ger den kraft vi behöver var och en, om vi är i rätt uppgift.

Men vi kan bli trötta och känna oss tomma ibland. Det hände mig på 90-talet efter fyra år då vi hade ansvarat för Den öppna kyrkan i Gileadkyrkan (Gbg). Vi hade många timmars bön varje dag och undervisning, soppa (för utslagna) på tisdagar och evangelisation på torget bl a. Jag var på knä i lilla salen i bön den där dagen men kände som att all kraft var borta.
Jag såg mot dörren på andra sidan kyrksalen och tänkte: ”jag skulle kunna gå ut nu och aldrig återvända”…men jag blev stilla i bön och fick då en inre syn:

Ovanför tätnade mörka, hotfulla moln som de värsta åskmoln. Jag rös av synen för det såg skrämmande ut men då hördes en stilla maning inom mig: ”Se uppåt!”. Jag befann liksom mitt i kyrksalen och när jag såg uppåt, var där en öppning bland molnen. Jag förväntade mig att solen och ljuset skulle lysa fram – men det var natt och mörkt. Då såg jag: på natthimlen var det stjärnor. Orden som kom var inte vanliga ord. Det var Guds levande ord som fyllde hela mitt inre med segerförvissning, frid, glädje och ny kraft: ”Ge inte upp nu. Fortsätt du bara, för det kommer det jag har lovat: väckelsen kommer”.

En och en och ibland flera kommer till tro i vårt land. Jag tror att det kommer en speciell tid av nåd från Gud men det kommer genom svårigheter, nöd (och hot?) som kan driva människor till Jesus. Mina tankar gick naturligtvis till Abraham (Abram) och stjärnhimlen (en annan av dagens texter).

1Mos 15:5  Sedan förde han honom ut och sade: “Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem”, och han sade till honom: “Så skall din avkomma bli.” 6  Och Abram trodde på HERREN, och han räknade honom det till rättfärdighet.

Abram trodde på det Gud sa och han trodde att Gud är mäktig att uppfylla det han säger. Därför räknades han som rättfärdig, liksom vi räknas som rättfärdiga som har en sådan tro. Abraham blivit kallad trons fader och “Guds vän” (Jak 2:23). Han är en förebild för oss.

Asaf var uppgiven och kraftlös när han såg på livets alla orättvisor. Det kanske är ett ord som vi kan behöva i Sverige idag (och var man än bor).

Ps 73:2  Men jag var nära att stappla med mina fötter, mina steg var nära att slinta, 3  ty jag avundades de övermodiga, när jag såg att det gick de ogudaktiga väl. [det kan också gälla dem som vill bli rika “i Guds namn”, som vi läste om tidigare i 1 Tim 6]
…12  Så är det med de ogudaktiga, det går alltid väl för dem och deras rikedom växer. [hebreiska: de har framgång i världen] 13  Men förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde i oskuld mina händer. [är det värt detta?] 14  Jag blev plågad hela dagen, var morgon blev jag tuktad. 15  Om jag hade sagt: “Så vill jag tala”, då hade jag svikit dina barns släkte. 16  När jag försökte förstå detta, då tycktes det mig alltför svårt, 17  till dess att jag gick in i Guds helgedom och insåg hur det går dem till slut.

Kortsiktigt kan det verka meningslöst att leva ärligt och rätt, när de som fuskar och utnyttjar på falska grunder tycks tjäna på det och komma undan. Men ordspråket “ärlighet varar längst”, är en biblisk sanning som alltid gäller i alla tider.

Kortsiktigt kan det verka meningslöst att leva ett rättfärdigt liv för Herren, när lögnen uppmuntras och ”sanningen slås till marken” (Dan 8:12), som beskriver den sista antikristna tiden, då en global Agenda ses som räddningen och evangeliet om Jesus tystas och förkastas av mängden (Upp 13).

Kortsiktigt kan ”Assyriens väldiga ström” verka så mycket starkare än ”Siloams fridsamma vatten”… Vad läser vi Uppenbarelseboken 13?

Upp 13:3 …Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde efter det, 4 och man tillbad draken, därför att han hade gett sin makt åt vilddjuret. Och man tillbad vilddjuret och sade: “Vem är som vilddjuret, och vem kan strida mot det?”

(Forts Psalm 73)
…20  Liksom drömmen är borta när man vaknar, skall du, Herre, förakta dem som skuggbilder, när du griper in. [hebreiska: “…när du griper in ska du förakta deras avbild” – jag tror att avbilden är syndens människa men det kan vara samma betydelse som “vilddjurets bild” i Upp 13:14 – en representativ avbild/avgud för en världsreligion]

…21  När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre, 22  då var jag oförnuftig och förstod ingenting, som ett djur var jag inför dig. 23  Men jag är alltid hos dig [= jag stannar (förblir) alltid hos dig], du håller mig i min högra hand. 24  Du leder mig med ditt råd och tar sedan emot mig med ära. [tar emot mig till härligheten] 25  Vem har jag i himlen utom dig! När jag har dig frågar jag inte efter något på jorden. 26  Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.

Mänsklig kraft och ”köttslig kraft” kan se stark och framgångsrik ut – men vad blir slutet? Vi åldras och dör. Kroppen bryts ner. Guds ord och Guds kraft – trons kraft – består genom allt, ända in i evigheten. Det är värt allt.

…och när vi känner oss kraftlösa, då får vi be till Herren Jesus om förnyelse och ny kraft!

Amen