JP

KAPITEL 16
TRE SYNDENS MÄN

Det måste vara uppenbart vid det här laget, att korset och självförnekelse är de enda metoder Gud använder för att skapa mognad i en kristen människa. Människor vill mycket hellre studera teologi i åratal eller göra stora personliga uppoffringar. De vill hellre ta till asketisk livsstil eller krävande lagiskhet. Köttet strider för lagiskhet och religiöst beteende, så att självlivet kan få leva kvar.

I Galaterbrevet går Paulus till rätta med en allvarlig villolära i församlingen i Galatien. Efter det att galaterna län känna Guds nåd, försökte de att växa andligen genom att hålla Mose lag. I Gal. 3: I frågar Paulus vem som hade förhäxat dem, i vers tre säger han: ”Hur kan ni vara sådana dårar? Skall det som för er började i anden sluta i köttet?” Satans tillvägagångssätt har inte förändrats. Han använder samma metoder mot troende idag. Vad var Paulus svar på lagiskheten? ”Nej, säger jag. Låt er ande leda er så att ni aldrig ger efter för köttets begär. Men om Anden får styra er, står ni inte längre under lagen. ” Gal. 5: 16, 18

Lagiskhet förhärligar den som håller lagen. Om de som försöker hålla lagen verkligen inser riskerna med detta, skulle de darra av fruktan. Aposteln Jakob säger: ”Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla.” Jak. 2: IO. Jag hörde en gång att det lär finnas ungefär 600 stadgar i lagen. Teoretiskt sett skulle en människa kunna hålla 599 av dem, men ändå gå miste om evigt liv. Om man hänger en människa i en kedja med 600 länkar, så räcker det med att en av länkarna går av för att han ska hamna i helvetet. Aven om vi skulle hålla lagen till det yttre, överträder vi den ändå invärtes. Ps. 24:3–4 säger: ”Vem får gå upp på Herrens berg, och vem får träda in i hans helgedom? Den som har oskyldiga händer och rent hjärta.” Jesus säger i Matt. 5:8 ”Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud. ” De som håller lagen kanske har rena händer, men lagen kan aldrig rena hjärtat. Hebr. 9: 13 säger att blodet från tjurar och bockar renar i yttre mening, men bara Kristi blod kan rena samvetet så att vi kan tjäna den levande Guden. Lagiskheten ger oss rena händer, men vad hjälper det om vi har ett smutsigt hjärta?

Kain är bara en av männen i den oheliga trio som Judas talar om. Han varnar oss även för Bileams villfarelse och Koras uppror. Bileam var en Guds profet som levde under den tid då Israel vandrade genom öknen. Kungen i Moab var rädd för att Israels barn var så många att de skulle vända sig mot moabiterna och utplåna dem. Berättelsen återfinns i 4 Mos. 22. Kungen i Moab skickade efter Bileam för att han skulle förbanna Israels barn. Israel var då på väg in i det förlovade landet. Bileam erbjöds en stor belöning, ära och en aktad ställning bland moabiterna om han bara ville förbanna Israels barn. Men Gud varnade Bileam att göra det, eftersom Israels barn var välsignade. Bileam valde att ignorera Guds varning och följde istället med budbäraren från Moab. Han ställde i ordning ett mycket stort och påkostat offer till Gud vid tre olika tillfällen på tre olika altaren. Han försökte få Gud att ändra sina planer, men tre gånger fick Gud honom att välsigna Israel istället för att förbanna dem.

Bileams sätt att behandla Gud är hedniskt. Gud talade en gång till mig om att jag skulle varna hans folk från att närma sig honom på samma sätt som hedningarna närmar sig sina gudar. Hedniskt tänkande lär sina efterföljare att de kan påverka gudarna så att de gör efter deras önskningar. För att uppnå detta måste de göra stora offer. Förr var det inte ovanligt för hedningarna att offra sina barn i eld, i ett försök att påverka gudarna. Det finns sådana som tror att man genom att ”bekänna” ett visst bibelord tillräckligt länge och tillräckligt högt kan tvinga Gud att ge dem vad de vill ha. Jag har mött sådana som ville bli predikanter. De försökte fasta i fyrtio dagar, bad långa böner, gav bort allt och späkte kroppen. De strävade efter världsvida tjänster, och trodde att de efter fyrtio dagar skulle komma ut ur bönekammaren som superpredikanter. Det var egentligen bara köttet och egna ambitioner som försökte få tag på Guds kraft för att förhäva sig självt. De fick vanligtvis fatt på någonting, men inte Guds kraft. En man jag känner blev demonbesatt när han försökte betvinga Gud.

När Bileams hedniska taktik inte lyckades, blev han mer lömsk. Han var helt fångad av erbjudandet om rikedom och ära. Det blev det viktigaste i hans liv. Han förlorade sin första kärlek och i jakten på belöning, övergav Bileam Herren. I det här stadiet blir Bileam en förebild av Satan. Bileam kände till Herrens vägar. Han lärde Balak, kungen i Moab, hur han skulle få Guds dom att drabba Israels barn. Om Israels män började bedriva otukt med Moabs kvinnor, eller äta sådant som offrats till Moabs avgudar, skulle Guds dom komma mycket snabbt. Moabs döttrar började bjuda ut sig sexuellt till Israels unga män och moabiterna blev väldigt vänliga mot Israel och började inbjuda dem till sina fester, där de offrade kött till avgudar. Guds dom var omedelbar. En farsot slog till och utrotade tjugofyra tusen av Israels barn. Eleasars son, Pineas, stoppade farsoten genom en troshandling i lydnad mot Gud. Om Guds vrede inte hade avvänts, kunde hela Israel ha blivit utplånat, och Bileam skulle ha lyckats. Satan kan inte förbanna Guds folk och det vet han. Han vet emellertid också att om han frestar oss att synda och vi faller, kan han få Guds vrede att drabba oss. Satans mål är att förgöra Guds folk innan de når mognad, för Satan fruktar för en mogen kristen.

Bileams ande lever idag. Den finns hos predikanter som gör Guds folk till en handelsvara. De ser Guds folk enbart som ett medel för att bli rika och berömda och de lovar församlingen att de kan få vadhelst de vill av Gud, bara för att själva få fördelarna. Bileams söner tilltalar människors snikenhet och ambition. Jag har hört somliga lova att om du ger dem en viss summa pengar, kommer Gud att hela dig, välsigna dig, frälsa dina familjemedlemmar, ge dig framgång i livet och låta det gå illa för dina fiender. Adolf Hitler var ett geni i att manipulera. Han bedrog det tyska folket genom att tilltala deras ambition och högmod. Han sa till dem att de var en överklass, ett herrefolk som blivit utvalt att styra världen. Medan de drömde om denna lyckotid upprättade han sin totalitära krigsmaskin med sig själv i spetsen. Mycket av det jag ser hos Bileams söner påminner mig om Hitler. Lova människor vad som helst, tala om för dem vad de vill höra. Få dem att drömma om framgång och lycka, och töm sedan deras fickor.

Det finns löften i Guds ord som påminner oss om att Gud kan frälsa och att Gud kan hela. Gud kan göra många underbara saker, men vi kan inte köpa Guds välsignelser. En sann troshandling innebär alltid ett gensvar på en inre maning från den helige Ande. Guds belöningar är ett resultat av vår lydnad när vi vandrar med honom i tro. Bileams söner är motiverade av snikenhet. De söker upphöjelse, ära och berömmelse och bryr sig inte ett dugg om vad som händer med Guds folk. När de talar om att vandra i tro, menar de vanligtvis att man ska ge dem pengar. De kryddar sina böcker med starka vittnesbörd om människor som blivit rika, helade, eller välsignade på annat sätt genom att ge till dem. Detta verkar mycket underligt med tanke på de vittnesbörd som finns i Hebreerbrevets elfte kapitel, det främsta troskapitlet i bibeln. Där läser vi om många stora troshandlingar, men det finns inte ett enda exempel på någon som sänt alla sina besparingar till en predikant. Jag är medveten om att flera i den första församlingen sålde allt vad de ägde och lade vid apostlarnas fötter, men det står ingenting om att Petrus i sin predikan utlovade rikedomar och välsignelser för deras handlingar. Tvärtom övergav Mose Egyptens rikedomar i tro, för att bli delaktig av Kristus. Att ge av våra ägodelar kan vara en troshandling som i fallet med profeten Elia och änkan i Sidon. Hennes gåva till profeten Elia gavs i lydnad för ett personligt tilltal från Gud och förde med sig överflöd för henne och hennes son. De flesta pastorer är värda vårt stöd. Många förtjänar mer stöd än de får från Guds folk. Vi bör föra vårt tionde och vårt offer till förrådshuset. Ibland kan Gud tala till oss om att ge en gåva som är en stor uppoffring. Det är en förmån att få ge i lydnad till den helige Andes röst, men vi ska aldrig ge för att vi känner oss övertalade av människor.

Bileams söner får dig att känna dig skyldig om du inte ger till dem. Bileam har till och med ett evangelium: lova människor hälsa, rikedom, framgång, välsignelser, helande, lycka i livet, vad som helst för att få dem att tjäna hans evangelium. De som lyssnar till detta evangelium blir sällan omvända till Kristus, perverterade är ett bättre ord. De blir främlingar till evangeliet om riket. Främlingar till korset och självförnekelsen. Självlivet är tryggat. Allt som man söker och undervisar om i detta evangelium har att göra med framgång för självlivet. Gud är bara ett medel som vi kan använda för att få vad vi önskar. De frågar inte efter Guds vilja, utan de tar för givet att de vet vad Gud vill, utifrån några isolerade bibelversar. Gud har aldrig godkänt ett sådant evangelium. Det är en förvrängning av sanningen.

Koras uppror avrundar denna oheliga trio. Kora var en levit, en av dem som var utvalda att tjäna Gud. Han och hans vänner gick till Mose och klagade på honom och Aron. Deras anklagelse gällde den ställning som Gud hade givit dessa båda. Mose och Aron var medlare mellan Gud och folket, men Kora menade att de själva hade tagit sig den positionen och upphöjt sig och att Gud egentligen inte hade utvalt dem. Han sa: ”Hela menigheten är ju helig, alla är det, och Herren är mitt ibland den.” 4 Mos. 16:3 Koras egentliga önskan var att göra sig av med Mose och Aron och närma sig Gud på egen hand. Guds vrede upptändes mot hans uppror, marken öppnade sig och uppslukade Kora och hans familj. Guds eld förtärde även Koras efterföljare.

Koras ande finns kvar idag. Kristus är den ende medlaren mellan Gud och människor. Koras avkomlingar vill gå förbi Kristus och de tror att de är tillräckligt heliga för att närma sig Fadern. Alla som är så dåraktiga kommer att uppslukas av helvetet självt. Ingen människa som har levt, lever idag eller kommer att leva kan klara av Guds rättvisa. Alla människor är syndare. Det finns inte någon rättfärdig, icke en enda. Oavsett hur goda vi är och hur välvilliga vi är mot andra, kommer vår egen rättfärdighet att förkastas. Om vi vågar komma till kungens hus utan bröllopskläder kommer vi för evigt att förvisas från Guds närvaro. Kora ville göra sig av med Kristus och den ”blodiga religionen”. Han ville närma sig Gud genom sin egen godhet. Koras ande vägrar att erkänna Kristi herravälde över församlingen och gör uppror mot sant underordnande under Gud. Hans avkomlingar tror att det är viktigare att utföra mirakler, kasta ut demoner och profetera i Guds namn är än att leva i lydnad för Kristi herradöme. De grundar sina handlingar på bibeln istället för på bibelns Herre. En mogen kristen ser Guds ord som ett vittnesbörd om vad Gud kan göra om det är hans vilja. Hon söker bara efter sådant som är Guds perfekta vilja för hennes liv. Det är visserligen sant att Gud befriade de tre hebréerna ur den brinnande ugnen och Daniel ur lejongropen. Men det fanns många kristna som brändes på bål och kastades åt lejonen i Neros Rom. Kan vi påstå att dessa kristna inte hade någon tro? Nej, och åter nej. Abraham och flera av patriarkerna var oerhört rika, men många av de kristna i Jerusalem benämndes som de fattiga bland de heliga. Saknade de tro? Nej! De levde i lydnad för Herren.

I Matt. 17 säger Jesus att många kommer på den dagen att säga: ”Herre, Herre!” De kommer att säga: ”Vi har profeterat i ditt namn, kastat ut demoner och gjort många mäktiga saker i ditt namn! ” Jesus kommer att svara och säga: ”Jag är känner er inte. Försvinn härifrån ni ondskans hantlangare.” Jesus förnekade aldrig att de hade gjort dessa gärningar. Vad han förnekade var att de känt honom som Herre. Det är mycket möjligt att göra stora ting och ändå vara främmande för Kristi herradöme.

Om vi studerar Kristi liv, skall vi finna att han aldrig predikade, kastade ut demoner eller botade de sjuka o.s.v., utan att han visste att det var Faderns vilja. Varje ord han sa, varje gärning han utförde, såg han sin Fader göra före honom. Han vandrade i fullkomlig lydnad för den helige Andes ledning. Han tog aldrig för givet att han visste vad Faderns vilja var även om han kände till Skriften mycket bättre än vad vi gör.

Jag är bekymrad över att så många idag tror att några helbrägdagörelser, en andeutdrivning eller kanske ett under, är bevis på andlighet, och att man vandrar i Guds vilja. Dessa övernaturliga manifestationer betyder inte på något sätt att någon är underordnad Kristi herradöme. ”Inte alla som säger ‘Herre, Herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. ” Matt. 7:21. Det är underbart när vi ser eller upplever Guds vidrörande, vare sig det gäller ett under, ett helande eller en välsignelse, men låt oss aldrig önska någonting, oavsett hur gott det verkar, om det inte är Guds perfekta, personliga vilja för våra liv.

Gud tillät Paulus att uppleva en törntagg i köttet. Paulus sökte Herren tre gånger i bön för att bli befriad från detta, men Gud svarade: ”Min nåd är allt du behöver. Ja i svagheten är starkheten störst.” Paulus fortsätter: ”Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig. Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter, förföljelser och nöd, när det är för Kristi skull. Ty när jag är svag, då är jag stark.” 2 Kor. 12:9–10. Paulus säger att han är villig att lida under vilken sjukdom som helst, utstå vilken smälek som helst, frivilligt berövas livets nödvändigheter, bli förföljd och tillåta vilka faror som helst i sitt liv för Kristi skull. Koras söner undviker sådana bibelställen när de predikar sin upproriska lära. Koras ande är en upprorisk ande. I själva verket är Kora ute efter att ta Herrens plats. Det är samma bedrägeri som Satan erbjöd Eva. Människan söker sin egen ära genom att försöka göra sig andlig i egen kraft. Kora är fader till dem som försöker fullfölja sina egna andliga ambitioner, istället för att först av allt söka Guds rike.

Kains väg, Bileams villfarelse och Koras uppror, är alla olika vägar som Satan lockar människor in på för att förhindra att de växer upp till sann kristen mognad. När vi studerar var och en av de tre syndens män, framträder tydligt en gemensam nämnare för dem alla. Kain sökte sin egen rättfärdighet. Bileam sökte Gud med stor pomp och ståt, men hans önskan var att använda Gud för att uppnå sina egna mål. Kora var utledsen på Herrens fostran och försökte ta Herrens plats. Synden strävar efter sådant som behagar människan, inte Gud. Den strävar efter mänsklig rättfärdighet, mänskliga önskningar eller mänsklig ära. Var och en av dessa tre män försöker på olika sätt upphöja sig själva. Kain rationaliserade och tyckte att hans väg var bättre än Guds. Bileam förvrängde Guds ord och visdom för att betjäna sig själv. Kora ignorerade kallt all ordning, all sanning och all auktoritet för att fullfölja sina egna ambitioner. All synd upphöjer självlivet. Gud kommer aldrig att tillåta någonting som byggs i hans namn att vila på en sådan grundval. Detta är orsaken till att Gud i sin kärlek tillåter stormar att pröva vår grund.

GÅ TILL KAP 17