Sabbater och Högtider – del 2

Sabbat – Griskött – Slavar – Djuroffer

(Forts. om sabbaten)
I del 1 >> såg vi att Andens frihet innebär frihet när det gäller att fira eller inte fira sabbater och högtider. Det som har verkligt värde är att vi lever i dess innebörd. ”Sabbaten är till för människan”, inte tvärtom! Sabbatens verkliga innebörd är att komma in i Guds vila, i Kristus, av tro genom nåd och ledas av Anden in i ”förut beredda gärningar”, i Guds vilja med våra liv (Ef 2:10). Läs gärna alla citerade bibelverser i sitt sammanhang, om du är osäker.

Mark 2:27 Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.28 Så är Människosonen Herre också över sabbaten.”

Vad händer om vi vänder på det? Jo då börjar lagiskheten och (ny)judaismen bland kristna – människan måste uppfylla lagen genom att fira sabbat men det är som att säga: ”människan är till för sabbaten” – tvärtemot vad Jesus sa. Vi är alltså fria att fira gudstjänst vilken dag i veckan som helst, samlas till bön när som helst och vi är fria att fira sabbat eller fira en annan dag som Herrens dag – om vi vill.

Rom 14:5 Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar för lika. Var och en bör vara fullt övertygad i sitt sinne. 6 Den som lägger vikt vid en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud.

Den som predikar att man skall fira sabbat innan Jesus kommer eller att det är tecknet på enhet och lägger skuld på den som inte gör sådant – predikar INTE enligt Bibeln. Det finns som sagt inga uppmaningar till att fira sabbat och ingen är andligare av att göra det.

Hur firar man då sabbat, för den som vill? En del tänder ljus och äter en fin måltid tillsammans och läser vissa bibeltexter på fredagskvällen, enligt judisk sed. Var i Bibeln står det? Det står inte alls, för det är traditioner och inget som Bibeln föreskriver. Därmed inte sagt att det är fel att tända ljus och äta tillsammans och vi ska respektera den judiska kulturen. Men det är inget som står i Bibeln.

Fariséerna höll sabbaten och hade en mängd regler enligt Talmud som de följde. När Jesus botade en förlamad man på sabbaten (han botade ofta på sabbaten) blev fariséerna ursinniga eftersom han bröt sabbatsbudet, enligt dem. Han inte bara botade, utförde arbete, utan till den botade mannen sa han dessutom: ”ta din säng och gå”. På det sättet bröt också mannen sabbatsbudet. Nu kokade fariséerna av hat och mordlust. Jesus – sabbatens Herre – bröt sabbaten ”dubbelt upp”!

Joh 5:9 Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. Men det var sabbat den dagen, 10 och judarna sade till mannen som hade blivit botad: ”Det är sabbat. Du får inte bära din bädd.” 11 Han svarade dem: ”Den som gjorde mig frisk sade till mig: Ta din bädd och gå!” 12 Då frågade de: ”Vem var det som sade åt dig att du skulle ta din bädd och gå?”

Joh 5:15 Mannen gick då till judarna och sade att det var Jesus som hade gjort honom frisk. 16 Därför började judarna förfölja Jesus, eftersom han gjorde sådant på en sabbat. 17 Men han sade till dem: ”Min Fader verkar ännu i denna stund. Så verkar även jag.” 18 Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten utan också sade att Gud var hans Fader och gjorde sig själv lik Gud.

Lagiskhet

Varför reagerade fariséerna så här? Därför att de var upptagna med att lyda lagen men saknade rätt insikt. De förstod inte innebörden. Det är ”lagiskhet” och den gör människan hård och anklagande och sätter sig över andra som inte gör likadant. Lagiskhet gör att man ser bokstaven men är blind för ”andemeningen”. Fariséerna såg inte att hela Skriften (GT) vittnar om JESUS, den ende som kan ge liv.

Joh 5:39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Lagiskhet gör att man blir alltmer upptagen med det yttre, istället för livet i Kristus. Lagiskhet gör att man läser Bibeln som en lagbok, istället för att lära känna Jesus/Gud och hans vägar. Lagiskhet gör att kärleken kallnar. Lagiska förkunnare lär till och med att det är fel att säga Jesus och inte det hebreiska Yeshua! Man kanske inte blir frälst om man läser Bibeln på svenska heller?! Ett namn ändras i olika språk. Det är helt naturligt. Vi kan säga ”Namnet” på vilket språk vi vill. Gud vet vem vi menar om det är ”Guds Son” i Bibeln, som vi vänder oss till.

Lagiskhet leder till laglöshet. Hur är det möjligt? Jo, därför att den lagiska människan alltmer litar på sina egna gärningar i ett regelverk, istället för på Jesus och hans verk. Köttets GÄRNINGAR står emot Andens FRUKT som vi får BÄRA och som är en naturlig konsekvens och som ger sig uttryck i goda gärningar.

Guds omsorg

När det gäller den praktiska sidan: Gud har omsorg om oss människor och vet att vi behöver vila. Han har också omsorg om djuren och bryr sig om att de får sin vila. Det gällde arbetsdjuren på den tiden.

2 Mos 23:12 Under sex dagar skall du utföra ditt arbete, men på sjunde dagen skall du vila, så att din oxe och din åsna får vila och din slavinnas son och främlingen kan återhämta sig.

Naturligtvis känner Gud till hur vi människor är och fungerar. Därför har han satt gränser för oss, för att vi inte skall stressa och arbeta sju dagar i veckan. Det är lätt att se konsekvenserna av det i Sverige idag. Vi ser också i samhället, att man driver på arbetaren. Färre skall utföra mer arbete och allt styrs av pengar och av girighet. Arbetet kan också leda till att vi blir så upptagna med det jordiska och materiella att vi glömmer det viktigaste, som är relationen med Herren och varandra. (Jag återkommer till ”slavinnans son” i bibelversen, alltså om slavar).

Griskött

Hur är det då med lagens alla matregler? Är det tillåtet eller emot Guds ord att äta griskött/fläskkött (frågan landar ofta där)? Är du andligare och mer bibeltrogen om du inte äter griskött? Paulus förklarar Guds ord och vilja i Nya förbundet när det gäller maten, i Romarbrevet 14. (Detta gäller naturligtvis av andliga skäl. Vi kan för övrigt äta väldigt olika kost av andra skäl).

Rom 14:1 Den som är svag i tron skall ni ta emot utan att sätta er till doms över hans betänkligheter. 2 En har tro till att äta allt, men en annan som är svag äter bara grönsaker. 3 Den som äter skall inte förakta den som inte äter, och den som inte äter skall inte döma den som äter. Gud har ju tagit emot honom. 4 Vem är du som dömer en annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, ty Herren har makt att hålla honom upprätt.

Här får vi veta att de som håller på matregler i Nya förbundet, är ”svaga i tron”. Den som är ”stark” (i tron) ska därför ta hänsyn till den svage och avstå, även om han/hon själv är fri att äta allt. Det viktigaste av allt är kärleken, att ingen föraktar eller dömer den andre! Här får vi alla tänka oss för och jag går först till mig själv. Vi som äter allt – och gärna griskött – får inte förakta den som inte äter. Å andra sidan har den som inte äter griskött, ingen rätt att döma eller anklaga oss!

Vi som äter fläskkött ska heller inte äventyra den svages tro utan hellre i en sådan gemenskap avstå. Om vi orsakar att den andre äter, mot sitt samvete och sin tro, är vi skyldiga till att han syndar. Detsamma gäller om att dricka vin. Om det dessutom gäller någon som har varit alkoholist, är det en självklarhet att vi som kristna ska avstå – vilket vi gärna kan göra över huvud taget för de svagas skull.

Rom 14:19 Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen. 20 Riv inte ner Guds verk för matens skull. Allt är visserligen rent, men maten blir till skada för den människa som hyser betänkligheter, när hon äter. 21 Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av. 22 Den tro som du har, skall du behålla för dig själv inför Gud. Salig är den som inte måste döma sig själv för det som han har valt att göra. 23 Men den som äter och samtidigt hyser betänkligheter är dömd, eftersom det inte sker av tro. Ty allt som inte sker av tro är synd.

Med andra ord: Följ ditt samvete! Det här är alltså en högst personlig sak och får inte göras till en lära om att det är förbjudet att äta griskött/fläskkött.

I det Nya förbundet är all mat ren, till skillnad från det Gamla förbundet.

Mark 7:18 Han svarade dem: ”Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, 19 eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?”Därmed förklarade han all mat för ren. (Obs! Det var Jesus som gjorde detta)

Att förbjuda mat (och äktenskap!) enligt en lära (som en lag), är ett tidstecken och hör till ”onda andars läror” i ändens tid. Då kan vi ana att det ingår i ett helt (läro)system som leder människan ut ur Kristi nåd och in i självrättfärdighet och lagiskhet.

1Tim 4:1 Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. 2 De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samveten 3 och som förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen. 4 Ty allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse.

Bevara din frihet i Kristus, vad du än äter eller inte äter.

Kol 2:16 Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. 17 Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.

Kol 2:20 Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: 21 ”Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på” (hänvisar till ”skuggan”, alltså Mose lag).

Slavar i yttre och inre bemärkelse

I bibelversen i 2 Mos 23:12 läste vi ”din slavinnas son”, vilket kan väcka frågetecken hos den ovane bibelläsaren och jag vill bara ta upp något om det. Det fanns flera orsaker till att det fanns slavar på den här tiden:

  • man stod i skuld och kunde inte betala på annat sätt
  • man var fattig och fick arbeta för mat och husrum
  • man hade begått ett brott och fick arbeta istället för att sitta i fängelse

Här satte Gud också mycket tydliga gränser så att varken slaven eller främlingen (arbetare från andra folk, invandraren)skulle utnyttjas eller bli illa behandlade. Slavar fick köpas från hednafolken och de kunde också säljas men ingen från Israels folk, av deras eget folk, fick göras till slav. Det var förbjudet enligt lagen att förtrycka invandrare (2 Mos 23:9). En fattig israel skulle få bo som en daglönare och arbeta för mat och husrum. De israeler som var sådana slavar eller snarare ”daglönare” på grund av fattigdom, skulle friges villkorslöst det sjunde året. Om slavar:

3 Mos 25:43 Och du skall inte härska över dem med hårdhet. Du skall frukta din Gud.

Hela lagen visar på liknande sätt Guds omsorg och rättvisa. Vi kan göra en jämförelse med det som hände i Egypten, när Farao (även bild på djävulen som vill förslava människor) vägrade att släppa Israels folk, som han hade gjort till förtryckta slavarbetare. Farao stod emot Gud själv. Alla i Egypten fick chans att rädda sina slavar och sina djur, för Gud varnade innan straffdomarna kom över Egypten. Lydnad till Guds ord ledde till omsorg om både människor och djur. Mose sa till Farao:

2 Mos 9:17 Om du fortsätter att lägga hinder i vägen för mitt folk och inte släpper dem, 18 se, då skall jag i morgon vid denna tid låta ett mycket tungt hagel komma, sådant att något liknande inte har förekommit i Egypten från den dag det grundades ända tills nu. 19 Sänd därför ut folk och för din boskap i säkerhet och allt annat som du har ute på marken. Ty alla människor och all boskap, som finns ute på marken och inte har kommit under tak, skall träffas av haglet och dödas.” 20 Den av faraos tjänare som fruktade HERRENS ord lät sina slavar och sin boskap söka skydd i husen, 21 men den som inte brydde sig om HERRENS ord lät sina slavar och sin boskap bli kvar ute på marken.

Vi kan därmed utgå ifrån att om Israels folk följde Guds lag här, fanns det ingenstans i världen där det var så tryggt att vara slav i Gamla förbundets tid som i Israel. Både kvinnans underläge gentemot mannen, slaveriet och andra orättvisor, är konsekvenser av syndafallet som drabbade hela mänskligheten, sedan den dagen i Eden. Men upprättelsen är i Kristus Jesus. Det är den inre upprättelse som ställer oss alla på samma nivå inför Gud och som ger oss alla lika värde: slav eller fri (i vår kultur snarare arbetsgivare eller arbetstagare), man eller kvinna, jude eller grek (hedning), invandrare eller ”(ur)invånare” osv.

Gal 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och (eller) kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.

Slaveriet i Egypten var bokstavligt men det speglade ju också syndens slaveri. Slaveriet var på det sättet skuggan av det andliga livet. Det var genom lammets blod och kött som folket hade beskydd, befrielse och fick kraft att fly. I det gamla förbundet åt man lammets kött och förlitade sig på det slaktade lammets blod på dörrposterna, som var tecknet för beskydd och en förebild på Jesu död. I det nya förbundet ”äter vi Jesu kött och dricker hans blod” genom att TRO på Jesu fullbordade försoningsverk på Golgata. Att ”äta och dricka” är att tro på Jesus och hans ord (Joh 6:56). Lägg märke till att texten inte har något med nattvarden att göra, som vissa blandar ihop det med. (Läs gärna sammanhanget)

Joh 6:63 Det är Anden som ger liv, köttet är inte till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv. 64 Men det är några bland er som inte tror.” – Jesus visste från början, vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom.

Djuroffer – skuggan av verkligheten

I Nya förbundets (testamentets) ljus, ser vi skuggan (förebilden) som var lammet (och andra djuroffer) i Gamla förbundet, förebilden av Guds lamm Messias [verkligheten] som skulle offra sig själv för att rena oss från våra synder och befria oss från synden (slaveriet). Köttet är den andliga maten, Guds ord. Alla offer i Gamla förbundet var förebilder och pekade fram emot det enda och perfekta offret på Golgata. Inga mer offer behövs sedan dess, för inget behöver eller får läggas till. Skuggan leder till Jesus. Allt är färdigt.

Apg 21:26 Då tog Paulus med sig männen, och nästa dag renade han sig tillsammans med dem och gick till templet och gav till känna, när renhetsdagarna skulle vara avslutade och offer [prosphora] bäras fram[prosphora] för var och en av dem.

Detta gällde seden om nasirlöften och Paulus visade att de Jesustroende judarna följde de seder som står i Mose lag. Hedningarna skulle däremot bara följa några få uppmaningar (Apg 15:20) eftersom ingen bland judarna hade klarat av att följa Mose lag (Apg 15:10-11). Ordet prosphora betyder oblodigt offer, att frambära ellerpresentera. Det ord som beskriver blodigt offer (djuroffer) är grekiska thusia, från thuo som betyder att slakta, döda, offra (med eld). Men thusia används inte i Apg, utan exempelvis i Hebreerbrevet om de gammaltestamentliga offren som inte behövdes längre. Offren i templet fortsatte eftersom man hade förkastat Jesus Messias men det stoppades definitivt år 70 när templet förstördes.

Aposteln Paulus var inte längre upptagen med skuggan. Han hade mött verkligheten: JESUS!

Fil 3:2 Se upp för hundarna (uttrycket användes annars för ogudaktiga hedningar men här för judaister). Se upp för de onda arbetarna. Se upp för de sönderskurna (förlitade sig på yttre omskärelse för sin rättfärdighet). 3 Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar genom Guds Ande och berömmer oss av Kristus Jesus (hjärtats omskärelse) och inte förlitar oss på yttre ting (laggärningar), 4 fast också jag kunde förlita mig på yttre ting (köttet). Ja, om någon menar att han kan förlita sig på yttre ting (köttet), så kan jag det ännu mer, 5 jag som blev omskuren på åttonde dagen och som är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, jag som i fråga om lagen (torah) var en farisé, 6 i fråga om iver en förföljare av församlingen, i fråga om rättfärdighet, den som vinns genom lagen (torah), en oklanderlig man. 7 Men allt det som var en vinst (mänskliga förutsättningar för att lyckas) för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus 9 och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen (torah), utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron.

Paulus hade slutat att predika lag och laggärningar. Han predikade evangelium om Jesus Kristus/Messias och frälsning genom tro av nåd.

Gal 5:11 Bröder, om jag fortfarande predikade omskärelse, varför skulle jag då bli förföljd? Då vore korsets anstöt borta. 12 De som uppviglar er borde gå och stympa sig. 13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.

Gal 1:15 Men han som utvalde mig redan i moderlivet och som kallade mig genom sin nåd, 16 beslöt attuppenbara sin Son i mig, för att jag skulle predika evangelium om honom bland hedningarna. Jag brydde mig då inte om att genast fråga människor till råds.

Kristi lära

Vad gör vi då med lagarna i GT? Hela Bibeln är Guds ord som ger oss rätt kunskap om Gud och om oss själva. Vår tro vilar på Guds löfte och vi uppmanas leva i Kristi lära. Då lever vi inte av lag utan av Guds nåd. Nåden är Guds kraft att göra Guds vilja. När vi misslyckas och blir medvetna om vår egen bristfällighet, blir vi påminda om Guds nåd som fostrar och förändrar, tröstar och styrker i den helige Ande (Tit 2).

2Joh 1:6 Ja, detta är kärleken: att vi lever efter hans bud. Detta är det bud ni har hört från början, att ni skall leva i kärleken. 7 Ty många bedragare har gått ut i världen, och de bekänner inte att Jesus är Kristus, som har kommit i köttet. En sådan är Bedragaren, Antikrist. 8 Se till att ni inte förlorar det vi har arbetat för utan får full lön. 9 Den som inte förblir i Kristi lära utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen.

Här förstår vi att en rätt bekännelse om att Jesus är Den smorde [Kristus/Messias], Guds son av evighet som blev människa [sann Gud och sann människa], är grunden för tron. När Jesus blev Herre i våra liv, fick vi ”ett nytt hjärta”. Det innebär en längtan att leva enligt Guds vilja i trohet, ärlighet, utgivande, tjänande, renhet osv. – innanför de gränser som Gud har gett i sitt ord. Herren ger oss ett rent samvete och befrielse från döda gärningar (gärningar vi gjorde för att blidka Gud) och förlåtelse för alla synder och överträdelser som vi gjorde i strid mot samvetet, alltså det som vi innerst inne från början visste var fel.

Frälsningen i Kristus är en helt ny start, med nya förutsättningar. Guds närvaro i våra liv genom den helige Ande, påverkar oss att leva som Gud vill. När Guds ord överbevisar oss om synd får vi gå direkt till nådens tron och be om hjälp enligt Hebr 4:16. Det gör oss helt beroende av den helige Ande och ger en vila (sabbat), så att vi inte längre lever i egna ansträngningar för att duga. Vi gör det som Anden manar oss till och det strider aldrig mot Guds ord och hans vilja.

Detta går säkert att uttrycka och förklara bättre men jag hoppas att det kan vara till någon hjälp. Det är viktigt att begreppet ”lag och nåd” aktualiseras. Om det hade varit helt enkelt, hade inga diskussioner funnits. Lärjungarna på Apostlagärningarnas tid samlades för att reda ut begreppen vad som gäller för hedningarna och Paulus förklarar i breven – inspirerad av den helige Ande – hur vi ska förhålla oss till lagen.

Mvh
Elvor Ohlin