Vi uppmanas att pröva allt profetiskt tal utifrån Bibeln. När det gäller vissa händelser kan vi inte veta förrän det sker. Men det är inte bara budskapet som ska prövas, utan även den som frambär budskapet. Eftersom vi inte känner till David Owour, länkade vi till hans budskap med viss tvekan (6/11). I vilket fall är det flera som har fått samma varningar. Det viktigaste i budskapen är ändå en uppmaning till Guds folk att be för Sverige. Det här mailet från en av våra läsare:
Jag berättade om David Owours profetia om jordbävningen för min mor, och hon blev då påmind om en profetia hon haft ett tag i sin byrålåda. Hon fick den själv för ett par år sedan från en väninna. Det är en finska vid namn Hanna som fick uppenbarelsen, och den gäller för både Finland och Sverige. Idag fick jag den i min hand, och har nu skrivit ner den till digital form. Jag har försökt söka efter den på Internet, men inte funnit den nedtecknad någonstans. Jag har dock sett att det finns diskussioner på internetforum i Finland, samma år som uppenbarelsen kom, som verkar ha behandlat den ”finska delen” av uppenbarelsen. Uppenbarelsen är alltså känd sedan tidigare, men verkar inte ha spridit sig till Sverige i någon större utsträckning. Här nedan följer uppenbarelsen:
Hannas uppenbarelse i Villmanstrand Lappenranta den 8 maj 2007
För Finland
Först visades gränsen mellan Finland och Ryssland. Där fanns mycket pansarvagnar, missilramper och missiler, jaktplan, bomber och massor med soldater. De sade: Vi kommer så fort vi får en order för det. Allt är nu redo! Sedan visades hur armén fick en mobiliseringsorder och började marschera mot Finland och de nordiska länderna. Sedan sades att bara de troendes intensiva bönekamp kan stoppa kriget.
För Sverige
Därefter visades Sverige och Stockholm. Helt utan förvarning sprack jorden och stora hus rasade ihop. Jorden sprack från Stockholmstrakten snett mot Göteborg. Intill den enorma sprickan föll bland annat stora höghus, samt mindre hus, människor, bilar m.m. Många hade stora fina hus som nu rasade ihop och sjönk under jorden. Allt detta hände under nattetid, eftersom det var ganska mörkt. Det hände så fort så människorna hann inte göra någonting, och det blev snabbt kaos då korta efterjordbävningar följde tätt efter varandra. Villervallan var obeskrivlig. Sedan visades hur en reporter i Sveriges TV-nyheter beskrev händelsen: ”Sånt här har aldrig tidigare hänt i Sverige”! Sedan visades hur människorna var panikslagna och sprang hit och dit i underkläder.
Därefter visades hur en enorm vattenflod störtade med våldsam kraft genom den uppståndna sprickan från väst mot Stockholm. Landet förklarades i nödläge. Strax därefter visades på kartan hur starka eldsflammor framskred från Stockholm mot Sundsvall. Troligen symboliserar detta ”reningens flammor”, eftersom mången blev skrämd av det som hände och började ropa till Gud om hjälp. Sedan fick hon se hur en troende präst blev intervjuad. Han hänvisade till ändetidens domar som det står skrivet om i Uppenbarelseboken. De har nu kommit till Sverige, sa han.
Gud talade sedan till henne och sade: Jag har bevisat mycket kärlek för Sveriges folk, men i gengäld har de trampat mitt Ord och mina bud under sina fötter. T.ex. samboförhållanden har vunnit terräng och ersatt ett kristet äktenskap, samt gynnandet av homofiler, även inom kyrkan, i vida kretsar. Det är en förfärlig styggelse inför Gud.
Herren har velat spara Sverige ifrån dessa svåra straffdomar, men de flesta församlingar har inte tagit hans förmaningar på allvar. Bara kristnas intensiva bönekamp kunde ha sparat detta folk. Herren har försökt få Sveriges kristenhet på knä, bl.a. med hjälp av vårt finska böneteam, under två års tid. Istället har man hånat, ringaktat och stängt kyrkdörrar för oss i de nordiska länderna. Herren har velat använda bönekampanjer som sista halmstrå för hela Europa.
Det sades av Herren att han kommer att varna sina egna i god tid, innan detta händer.
Herren vill ge Sveriges folk och kristenhet ännu en kort besökelsetid, men då behövs uppvaknade kristna som ståndaktigt ber om väckelse för landet, annars är Gud tvungen att mycket snart ta bort sin skyddande hand, som ännu idag vilar över Sverige. Sedan visade Herren hur Jesus grät över Sveriges ogudaktighet, eftersom Sverige är så kärt för honom. När de svåra tiderna kommer är den enda tillflyktsorten Jesus Kristus och hans renande blod!
Sedan sades att allt detta skall berättas för Sveriges kristenhet.
Mailskrivaren fortsätter:
Jag fick nyss via min mamma tag på ytterligare en profetisk dröm som hennes egna väninna fick på 80-talet. Det handlade om Stockholm, och nedrasade hus, och långa ringlande köer med sargade människor som ville ha förbön. Till den finska uppenbarelsen vill jag lägga till ytterligare två uppenbarelser som jag tycker mig se flera likheter med. Jag vill också lämna några tankar/tolkningar som jag har kring uppenbarelsernas budskap. Min mor återberättade igår en dröm för mig, som en väninna till henne fick på 1980-talet. Drömmen var uppdelad i flera delar.
En dröm från 80-talet: I början av drömmen stod hon vid Stureplan, mitt i Stockholm, och samtalade med några yuppies (dvs ungdomar som blev rika på snabba börsklipp). Sedan tittar hon upp mot Kungsgatan och ser att på höger sida av gatan var alla hus nedrasade. Men på vänstra sidan var de hela. Sedan ser hon bort mot Engelbrektsplan (åt samma håll som de nedrasade husen) och ser en jättelång kö full med sargade människor, uteliggare etc. I sista delen av drömmen befinner hon sig i ett grönområde, eventuellt på Södermalm i Stockholm. Ett område där det fanns naturstigar och många träd, men inga byggnader. Där stod många människor på kö för att tala med henne.
(Slut på dröm)
Några fakta: Från Stureplan räknat så löper Kungsgatan från öster till väster. Det var norra sidan som hade raserats. De sargade människorna stod på norra sidan. Grönområdet hon slutligen befann sig i, där människor ville tala med henne, fanns på södra sidan.
Jag själv fick en dröm i vintras som jag här återberättar väsentliga delar från:
Jag befann mig i ett hus där även andra familjemedlemmar befann sig i, men var och en i egen del av huset. Helt plötsligt börjar huset skaka, som i en jordbävning. Jag tittar bort mot norra sidan, och får se att huset på denna sida står på pålar. Och en röst säger: ”Oj, är huset byggt på pålar eller?” (Huset hade här ingen stengrund, dvs inte byggt på klippan Kristus). Jag förstod att huset kommer att rasa och att jag måste göra mig redo att ta mig ut innan det händer. När jag går ut mot hallen i huset får jag se en stor spricka som går genom både golv och vägg. Jag får se sprickan ordentligt i drömmen och ser att den är ca 5 cm bred och den löper från öster till väster. Mot södra sidan finns en balkong ut mot ett grönområde med träd.
Likheter som finns i dessa uppenbarelser är att det går en ”delning” från öster till väster, och att den skiljer norr från söder. Norr-sidan är den sida som ”rasar ihop”. Det är där de sargade människorna finns. På södra sidan finns ett grönskande lugn.
Några korta slutsatser som man kan dra av de tre uppenbarelserna är att Gud kommer med en dom över Sverige. Det sker en delning av norr från söder, och att den norra sidan är den som drabbas.
Om vi ska titta på uppenbarelserna i Bibelns ljus, tänker jag omgående på Israels delning som skedde efter kung Salomos död, i ett nord- och sydrike. Här är en kortfattad återberättelse:
Kung David var en kung som lydde Herren och det gick honom väl. Davids son Salomo tog över kungariket efter honom. Under hans regeringstid hade Israel frid och växte sig starkare och rikare. Salomo var i början av sin tid trogen Herren, och han byggde Herrens tempel (Guds hus). Men med tiden började Salomo avfalla mer och mer. Han tog sig utländska hustrur och tog till sig deras avgudar, han skaffade sig också ett stort antal hästar från Egypten (förlitade sig på människokraft). Allt detta var ont i Herrens ögon. Som en konsekvens av Salomos avfall så delades riket i två delar. Davids hus efterföljare bildade rike i söder (inkl Jerusalem), och övriga Israel bildade ett rike i norr.
Jerobeam blev kung i Nordriket och fick Herrens löfte om att Herren skulle vara med Jerobeam, under förutsättning att Jerobeam lydde Herren. Det dröjde dock inte länge förrän Jerobeam gjorde två guldkalvar som han satte upp i Betel och Dan. Jerobeam ville att folket skulle sluta vandra till Jerusalem. De skulle tillbe vid guldkalvarna istället för att tillbe i Herrens tempel. Efter eget huvud lade han till en högtidsdag den 15:e dagen i 8:e månaden, som ett alternativ istället för lövhyddohögtiden i den 7:e månaden. Dessutom satte han folk i prästtjänst som inte alls hade kallelse till att vara präster (alltså ej ur Levi stam). Inte i någon del tillfrågade han Herren. På det sociala planet utvecklades det så att de rika skodde sig på de fattiga. (1 Kung kap 12)
Jerobeams avfall väckte Herrens vrede och Herren lovade att utrota Jerobeams hus, och överge Israel (nordriket) pga deras synder. Så småningom fördes hela Israel bort till Assyrien i fångenskap.
Davids hus i södra riket gjorde dock (oftast) det som var rätt i Herrens ögon. De firade Herrens högtider, och tillbad Herren i templet i Jerusalem. Herren välsignade dem och beskyddade dem. Om de gjorde fel omvände de sig, och blev förlåtna.
Vi skulle kunna beskriva Sveriges utveckling på liknande sätt som Israels utveckling. På 1800-talet hade vi en stor väckelse i Sverige, som genomsyrade hela samhället. Befolkningen slutade med svåra synder, och landet växte sig rikare och starkare och blev ett välfärdsland. Vi har en lång period varit mer än välsignade. Vi klarade oss undan de stora världskrigen, och har kunnat vara till hjälp för fattiga länder, och har skickat många missionärer till olika delar av världen. Det kom dock en vändpunkt (60-talet?), där Sverige mer och mer började sekulariseras, och började hämta in tveksamma influenser från framför allt västvärlden. Och nu senaste åren också från öst (meditation, yoga etc). Vi formar vår egen religion utifrån våra egna huvuden och vi skapar en falsk gudstjänst, istället för att prisa och tacka Herren och hålla Honom för helig. Dessutom blir vi sämre och sämre på att ta hand om de fattiga och sjuka.
Gud ser med stor sorg och vrede på Sverige pga de synder vi begått (”nordrikets synder”). Om det sedan kommer att ske en verklig jordbävning som löper från Stockholm till Göteborg, eller om det bara ska ses symboliskt att Gud vill straffa den del som begått ”Nordrikets synder”, och bespara de som lever i ”Sydriket”, det återstår att se. Vi kan i alla fall se att många kommer att söka sig till Herren efter denna nöd, och att Han finns till hands för de som söker Honom. Men ”Nordriket” får ett abrupt slut och lämnar bara kvar en massa sargade människor. ”Sydriket” finns dock kvar.
En ytterligare intressant iakttagelse i uppenbarelserna är att delningen gick från öster till väster. I den kända versen Sakarja 14:4 kan vi läsa om hur Herren vid sin återkomst delar på Oljeberget från öster till väster, där ena hälften viker av mot norr, och den andra hälften mot söder. I Sakaria 14:16-19 kan vi läsa att de av hednafolken som inte drar upp till Jerusalem för att tillbe Herren under lövhyddohögtiden kommer att straffas. Här kan vi se en koppling till Jerobeam som avskaffade just denna högtid bland Israels folk i Nordriket (1 Kung kap 12).
Lövhyddohögtiden kan symbolisera att vi tackar Herren för att vi med hans hjälp, genom Jesu försoningsverk, kunnat lämna världens bojor (Egypten) bakom oss. Att vi tackar honom för allt gott vi får i våra liv, dvs ger Honom äran, och att vi delar med oss av allt det goda vi får till fattiga och sjuka. Att vi låter Herren vara kung i våra liv och inte har oss själva som herrar. Att vi inte förtröstar på människoverk, dvs inte går tillbaka till Egypten. I slutet av min egna dröm, och den andra drömmen om parken på Södermalm, fanns ju bara natur/träd som Herren skapat, och inga hus som vi själva byggt upp. En bild av ”Sydriket”!
Min mor fick tag på den finska uppenbarelsen, om Sveriges delning från Stockholm till Göteborg, för ett år sedan. Vid den tidpunkten bad hon över den. Hon funderade över hur det skulle gå med huset (ett flerfamiljshus) där hon själv bor. Och Herren svarade: ”Det här huset ska jag spara, för här bor mina barn”.
Alltså: Vi i Sverige måste förstå att vi gör det som är ont i Herrens ögon. Vi kan inte fortsätta vår otrohet mot Herren. Vi måste vända om! Förr eller senare kan domen komma, och då klarar sig bara de som förtröstar på Herren.
Det är allvar. Det är på riktigt. Låt oss inte längre blunda och låtsas som att allt står väl till. Istället bör vi hörsamma alla varningar från Herren om att vi måste vända om från våra synder och egna vägar. Låt oss var och en söka oss till Herrens ansikte i bön och i Ordet. Låt oss höra vad som är på Hans hjärta för var och en av oss. Och låt oss göra bara det Han säger att vi ska göra.
/Eva Helen