Detta ord innebär att man tar emot någonting som sträcks ut och erbjuds av någon annan.
Den ”själsligt” kristne tar inte emot (1209 Dechomai) den hjälp som anden erbjuder (ljus)
1Kor 2:14 Men en ”själisk” människa tar inte emot (1209 Dechomai) vad som hör Guds Ande till. Det är henne en dårskap, och hon kan icke förstå det ty det måste utgrundas på ett andligt sätt. 1Kor 2:15 Den andliga människan (Som tar emot) åter kan utgrunda (Urskilja) allt men själv kan hon inte utgrundas av någon.
Likadant är det med Andens rustning den själsliga människan tar inte emot (1209 Dechomai) den hjälp som Anden erbjuder. Gud han erbjuder oss sanningens Ande och ljus och kraft och vi behöver bara ödmjuka oss och ta emot.
EF 6:17 Och låt giva er (1209 Dechomai) ”frälsningens hjälm” och Andens svärd, som är Guds ord. 18 Gör detta under ständig åkallan och bön så att I alltjämt ber i Anden (Hjälparen) och fördenskull vaka under ständig uthållighet och ständig bön för alla de heliga.
Mar 10:15 Sannerligen säger jag er: Den som inte tar emot (1209 Dechomai) Guds rike såsom ett barn han kommer aldrig ditin.
Den som är stor i sig själv han kommer inte att ta emot nyckeln till riket och den hjälp Gud sträcker ut. Nyckeln till riket är ett ljus från himlen som vi inte har i oss själva. Som skall visa oss vart Guds gränser går.
En själslig människa visar alltså förakt för Gud och för hans helige Ande och tar inte emot den hjälp som han vill ge och resultatet blir att då får hon ta emot en annan ande istället. 2 tess 2.
2Th 2:10 AndG2532 withG1722 allG3956 deceivablenessG539 of unrighteousnessG93 inG1722 them that perish;G622 becauseG473 G3739 they receivedG1209 notG3756 theG3588 loveG26 of theG3588 truth,G225 that theyG846 might be saved.G4982
2Tess 2:10 och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de inte gav kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta. 11 Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen 12 för att de ska bli dömda, alla dessa som inte har satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten.
Grundtexten säger precis som King James att de inte (1209 Dechomai) agapen som kommer från sanningen (Uppenbarelsens ljus från ovan)
De tar ej emot den hjälp han sänder dem från höjden i form av ljuset och uppenbarelsen så att de kan vandra innanför Guds gränser. (Rättfärdighet)
Word – Study
G1209
δέχομαι
déchomai; fut. déxomai, perf. dédegmai (Act_8:14 with mid. meaning, has received to herself), mid. deponent. To accept an offer deliberately and readily. To take to oneself what is presented or brought by another, to receive. Trans.:
(I) Of things:
(A) To take, receive, receive into one’s hands (Luk_2:28 implying from his parents; Luk_16:6-7, ”take thy bill” implying back from me; Luk_22:17, ”when he received the cup from an attendant” [a.t.]; Eph_6:17, ”and take the helmet of salvation”; Sept.: 2Ch_29:16, 2Ch_29:22).
(B) Generally to receive, accept, e.g., letters (Act_22:5; Act_28:21); the grace or the collection (2Co_8:4); whatever was sent from the Philippians (Php_4:18). See Sept.: Gen_33:10; Exo_29:25; Exo_32:4.
(C) Metaphorically to receive the kingdom of God (Mar_10:15; Luk_18:17); living words (Act_7:38); the grace of God (2Co_6:1; Sept.: Jer_9:20; Jer_17:23). Also of what is received by the ear, to hear of, learn, as the gospel (2Co_11:4). To receive, admit with the mind and heart, i.e., by implication to approve, embrace, follow (Mat_11:14, in an absolute sense; Luk_8:13, ”receive the word”; Act_8:14; Act_11:1; Act_17:11; 1Th_1:6; 1Th_2:13; Jas_1:21); the things of the Spirit (1Co_2:14); the exhortation or teaching (2Co_8:17); the love of the truth (2Th_2:10). Also Sept.: Pro_10:8; Zep_3:7.
(II) Of persons, to receive, admit, accept. To receive kindly, welcome as a teacher, friend, or guest into the house (Luk_16:4); into the eternal habitations or heaven (Luk_16:9; Act_7:59). In Act_3:21, ”whom the heaven must receive.” Generally in Mat_10:14, Mat_10:40-41; Mat_18:5; Mar_6:11; Mar_9:37; Luk_9:5, Luk_9:48, Luk_9:53; Luk_10:8, Luk_10:10; Joh_4:45; Act_21:17; 2Co_7:15; Gal_4:14; Col_4:10; Heb_11:31. In the sense of to admit to one’s presence, to the house where one is, as the multitudes (Luk_9:11). By implication in 2Co_11:16, to bear with.
Deriv.: anadéchomai (G324), to entertain anyone hospitality; apodéchomai (G588), to receive heartily, welcome; dektós (G1184), accepted, acceptable, agreeable; diadéchomai (G1237), to come after; dókimos (G1384), to prove, try; dochḗ (G1403), a feast, acceptance, reception; eisdéchomai (G1523), to receive into; ekdéchomai (G1551), to take or receive from, to await, expect; endéchomai (G1735), to accept; epidéchomai (G1926), to receive; paradéchomai (G3858), to receive, to admit; prosdéchomai (G4327), to take, accept, receive, expect; hupodéchomai (G5264), to entertain hospitably.
Syn.: Distinguished from lambánō (G2983) which sometimes means to receive as merely a self-prompted action without necessarily signifying a favorable reception (Gal_2:6); apéchō (G568), to have in full, to have received all that is due; chōréō (G5562), to make room for, receive with the mind; lagchánō (G2975), to obtain by lot.
Ant.: dídōmi (G1325), to give; charízomai (G5483), to show favor or kindness, to grant, give freely; paréchō (G3930), to furnish, provide, supply; dōréō (G1433), to bestow, make a gift, grant, with the emphasis on what is given; aponémō (G632), to assign, distribute, give; chorēgéō (G5524), to supply, render, give; apobállō (G577), to cast away; aporríptō (G641), to hurl off; apotíthemai (G659), to put off; apōthéomai (G683), to cast away, repel; ekbállō (G1544), to put out; ekptúō (G1609), to spit out.