Eph 3:7 vars tjänare (1289 Diakonos) jag har blivit i följd av den Guds nåds gåva som blev mig given genom hans mäktiga kraft.
1289 DIAKONOS/TJÄNARE – Den som serverade mat vid borden – den lägsta av tjänarna – En slav för andra.
Idag har vi upphöjt ”Tjänster” till rena ”Påve – Positioner” i den Karismatiska rörelsen. Den här tjänsten att vara DIAKONOS det var att ”Öppna dörren när någon knackade på” och servera mat på borden och vara den lägsta slaven i huset.
Idag så är en ”Tjänare” inte framgångsrik om han inte sitter på toppen av en pyramidliknande ”Megakyrka” eller åker omkring i en fin bil. dessa tjänare tjänar dem själva och inte fåren – nej de slår fåren istället och fåren får ofta ingen mat alls. Jesus knackade på hos Laodicea församlingen som en främling på besök
Det fanns tydligen ingen som ville ta på sig DIAKONOS tjänsten och öppna dörren. Jesus tar fram en allvarlig liknelse om just det här – Där man inte längre vill stanna kvar i DIAKONOS ställning i hans hus och tjäna andra utan man reser sig upp som ledare över de andra och slår dem.
Mat 24:45 Finns nu någon trogen och förståndig tjänare, som av sin herre har blivit satt över hans husfolk för att ge dem mat i rätt tid 46 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så. 47 Sannerligen säger jag er: Han skall sätta honom över allt vad han äger. 48 Men om så är, att tjänaren är en ond man, som säger i sitt hjärta: Min herre kommer inte så snart 49 och han begynner slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som är druckna, (HÖGMODIGA) 50 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han inte tänker sig det, 51 och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Paulus delade ut mat = predikade kristus till folket han uppträdde inte som vi tänker oss ledare.
Uttydningen här går inte att missuppfatta – Tjänaren vill bli ledare ÖVER de andra i hans FÖRSAMLING istället för SLAV. Det var tydligen det som hände i LAODICEA – Han knackar på men ingen öppnade.
E-Sword Komm – Word study
G1249
διάκονος
diákonos; gen. diakónou, masc., fem. noun. A minister, servant, deacon. The derivation is uncertain. According to some it comes from diakónis, in the dust laboring, or running through dust. Others derive it from diákō, the same as diḗkō, to hasten, related to diṓkō, to pursue.
Also used in the NT as a technical term side by side with epískopos (G1985), bishop or overseer (1Ti_3:8, 1Ti_3:12; Php_1:1). The deacons in this sense were helping or serving the bishops or elders, and this is why they were probably called deacons. They did not, though, possess any ruling authority as did the elders. Tychicus was called a deacon in his relation to Paul (Eph_6:21; Col_4:7 [cf. Act_19:22]). The origin of this relationship is likely found in Act_6:1-4. Stephen and Philip were deacons and were first chosen as distributors of alms and other forms of aid, but soon appeared alongside the Apostles and as their helpers and as evangelists (Act_6:8-10; Act_8:5-8). The care of the churches fell upon the deacons as the helpers of the elders who held distinct offices.
The only passage in which special officials of the church are mentioned is 1Ti_3:8-12. In verse eight it speaks of diakónous which undoubtedly refers to male deacons because the adjectives that are used in the verse such as semnoús (G4586), grave, are in the masc. pl. and not in the fem. In verse eleven the KJV gives an interpretation and not a translation when it says, ”Even so must their wives be grave.” The Gr. says, ”women likewise grave” (a.t.). The NIV also has that translation. The NASB has the preferred translation, ”Women [must] likewise [be] dignified [or grave].” It is impossible to determine whether the Apostle Paul is speaking of women in general in verse eleven or the wives of the deacons.
The only possible reference to a woman as a deacon is Rom_16:1-2, although the word diákonon may just as well be translated ”servant.” In this regard we must note that the story of the early church significantly begins with the inclusion of women in the apostolic meetings for prayer (Act_1:14). Their presence and activity are clearly illustrated by the references to Tabitha (Act_9:36), Mary the mother of John Mark (Act_12:12), Lydia (Act_16:14), Damaris (Act_17:34), and Priscilla (Act_18:2). The story of Sapphira (Act_5:7 f.) implies the comparatively independent membership and responsibility of women within the Christian community. Priscilla illustrates their active evangelism (Act_18:26). Attention is expressly called to the ”multitudes” of women converts added to the church (Act_5:14). In Php_4:2-3 Euodias and Syntyche (both women) are spoken of as fellow laborers of the Apostle Paul, and in 1Co_1:11 Chloe is mentioned as having reported to Paul the condition of the church at Corinth. In Rom_16:1-3, Rom_16:6, Rom_16:12-13, Rom_16:15 we have numerous salutations to women.
…In 1Co_14:34 Paul forbids women to speak in the churches, but that must be taken in the context in which it was spoken which refers to speaking in unknown tongues in the sense of the Corinthian practice. It is in such a context that it must be considered in view of the fact that the prophesying of the four daughters of Philip the evangelist are also mentioned in Act_21:9. That women served as deaconesses of local churches is inconclusive. See gunḗ (G1135), woman; didáskō (G1321), to teach.
Deriv.: diakonéō (G1247), to minister, adjust, regulate, set in order; diakonía (G1248), ministry, service.
Syn.: doúlos (G1401), a slave; therápōn (G2324), attendant; hupērétēs (G5257), servant; leitourgós (G3011), a public servant, usually one serving at the temple or one who performs religious public duties; místhios (G3407) and misthōtós (G3411), a hired servant; oikétēs (G3610), a household servant; país (G3816), basically a child, but it also an attendant; epískopos (G1985), a bishop, supervisor, one who serves as a leader in a church.
Ant.: kúrios (G2962), lord; despótēs (G1203), despot, absolute ruler; oikodespótēs (G3617), master of the house; árchōn (G758), ruler, magistrate; pantokrátōr (G3841), almighty; hēgemṓn (G2232), governor, ruler; kaísar (G2541), caesar, emperor.