LÖFTE – I Strongs så finner vi att ordet också betyder en Gudomlig VISSHET och ÖVERTYGELSE. Det här ordet reflekterar ordet för TRO som beskrivs i HEB.

Heb 11:1 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser. 2 Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd.

Ordet HEB 1697 Dabar som översätts med ord i Gt är också Guds plan och rådslut och vilja. Epaggelia kan även betyda löfte och knyter därmed samman Guds ord med Tro.

Rom 10:4 Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror. 5 Mose skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen: Den människa som håller lagen skall leva genom den. 6 Men den rättfärdighet som kommer av tron säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem skall fara upp till himlen? det vill säga för att hämta ner Kristus 7 eller: Vem skall fara ner i avgrunden? det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda. 8 Vad säger den då? Ordet (4487 RHEMA = LEVANDE ORDET) är dig nära, i din mun och i ditt hjärta, nämligen trons ord (4487 RHEMA= LEVANDE ORDET) som vi predikar. 9 Om du därför med din mun bekänner (HOMO – LOGEO) att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.(Ps 110:1)10 Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.

Rom 10:17 Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord.

Rom 4:12 Han skulle även vara fader till omskurna, till sådana som inte endast hör till de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår fader Abraham hade som oomskuren. 13 Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet (1860 EPAGGELIA) att ärva världen utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet (1860 EPAGGELIA) satt ur kraft. 15 Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse. 16 Därför heter det ”av tro”, för att det skulle vara av nåd och löftet (1860 EPAGGELIA) stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro, han som är allas vår fader. 17 Så står det skrivet: och det är han inför Gud som han trodde på, honom som gör de döda levande och kallar på det som inte är, som om det vore till.

I det här stycket om Abraham ställs TRO – LÖFTE sida vid sida. När man går tillbaka och läser om Abrahams kallelse så börjar det med ett LÖFTE från Herrens mun (ORD) han agerar på LÖFTET och GÅR.

LÖFTET är då en Gudomlig VISSHET och ÖVERTYGELSE. – Precis som tron i

Heb 11:1 TRON är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.

Heb 11:8 I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.

1 Mos 12:1 Och HERREN sade till Abram: Gå ut ur ditt land och från din släkt och från din faders hus, bort till det land som jag skall visa dig. 2 Så skall jag göra dig till ett stort folk jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. 3 Och jag skall välsigna dem som välsigna dig, och den som förbannar dig skall jag förbanna, och i dig ska alla släkter på jorden varda välsignade.” 4 Och Abram gick åstad, såsom HERREN hade tillsagt honom, och Lot gick med.

Joh 6:63 Det är Anden som ger liv köttet är inte till någon nytta. De ord (4487 RHEMA) som jag har talat = GK: TALAR NU (4487 RHEMA) till er är Ande och liv. (Samma som till Abraham) 64 Men det är några bland er som inte tror.” Jesus visste från början, vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. 65 Han sade vidare: ”Därför har jag sagt er att ingen kan komma till mig om det inte blir honom givet av Fadern.”

TRON = Vissheten + Övertygelsen – Måste alltså ges av fadern till oss personligen. (Därför är det bara NÅD) Det var precis det som hände Petrus i MT 16 – FADERN gav Petrus vissheten och övertygelsen om att Jesus var Messias.

Word study:G1860

ἐπαγγελία
epaggelía; gen. epaggelías, fem. noun from epaggéllō (G1861), to announce. Primarily a legal term denoting a summons or promise to do or give something. Used only of the promises of God except in Act_23:21 where it means order or mandate. The thing promised, a gift graciously given, not a pledge secured by negotiation (Luk_24:49; Act_2:33; Gal_3:14; Eph_1:13; Heb_9:15).
(I) Particularly in 1Jn_1:5 (TR), where later editions have aggelía (G31), message (Sept.: Eze_7:26).
(II) By implication, a promise.
(A) Particularly a promise given (2Co_1:20; Eph_1:13; Eph_6:2; 1Ti_4:8; 2Pe_3:4, 2Pe_3:9; Sept.: Est_4:7). Of special promises, e.g., made to Abraham (Act_7:6, Act_7:17; Rom_4:16, Rom_4:20; Heb_6:12, Heb_6:15; Heb_7:6; Heb_11:9, promised land); in respect to Isaac (Rom_9:9; Gal_4:23); of a spiritual seed (Rom_9:8; Gal_4:28); as made to Abraham and the Jewish patriarchs and prophets in general, e.g., of a future Savior (Act_13:23, Act_13:32; Act_26:6); of future blessings and the enjoyment of God’s favor (Act_2:39; Rom_4:13-14, Rom_4:16; Rom_9:4; Rom_15:8; 2Co_7:1; Gal_3:16-18, Gal_3:21-22, Gal_3:29; Eph_2:12; Eph_3:6; Heb_6:12, Heb_6:17; Heb_11:17); of salvation in Christ (2Ti_1:1); an apostle in respect to the promise of eternal life in Christ, that is, appointed to announce it (Heb_4:1; Heb_8:6; Heb_9:15; 1Jn_2:25).
(B) Metonymically used for the thing promised (Heb_11:13, Heb_11:33, Heb_11:39); of salvation in Christ (Heb_10:36); of the Holy Spirit (Luk_24:49; Act_1:4). In Act_2:33; Gal_3:14, ”having received the promise of the Spirit” (a.t.) means having received the promised effusions of the Spirit.
Ant.: agnóēma (G51), a thing ignored.