Noomie berättar om sin väg till frälsning

”Jag upplevde en frid som bara Jesus kan ge”

På Parousia Mission-möten kommer människor från olika folkslag, i olika åldrar och med olika bakgrund. Noomie är 24 år och berättar här om sin frälsning och överlåtelse till Jesus.

Vittnesbörd:
Sommaren 2014 fick jag ett starkt möte med Gud. När jag ser tillbaka på mitt liv ser jag hur Gud varit med mig och räddat mig många gånger. Hade jag inte haft Jesus som beskyddare och människor i min närhet som bad för mig hade det gått illa.

Jag växte upp i en kristen familj, mina föräldrar har alltid haft en levande tro och litat på Gud även när det ser omöjligt ut mänskligt sett. Gud har alltid varit i centrum. Jag hade en mycket stark barnatro. Jag tvivlade inte på att Gud var stor, mäktig och kunde fixa allt, det var snarare tvärt om. Jag var övertygad om det för jag fick uppleva med egna ögon hur Gud gjorde det omöjliga möjligt. Men i tonåren förändrades min tro. Jag trodde fortfarande på Gud men min syn förändrades och jag blev blind för sanningen, tillslut började jag tvivla på att Jesus var enda vägen till Gud. Jag tyckte kristna däribland mina föräldrar, som höll fast vid bibelns syn på alkohol, äktenskap, sex, homosexualitet osv, var strikta och gammelmodiga. Tiderna förändras tänkte jag. Jag började leva för världen och festade mycket. Detta gjorde mig olycklig och friden jag haft som liten försvann, jag försökte ersätta den friden med annat som alkohol och materiella saker, bara jag får den väskan eller kan åka på den resan så blir jag lycklig tänkte jag. Det gav mig bara tomhet som jag försökte fylla med ännu mer materiellt, det gav mig aldrig frid.

Under denna tiden var jag väldigt rädd för mörker och kände mig otrygg speciellt på nätterna men också när jag var ensam. Jag kände tydligt hur atmosfären kunde ändras ibland och bli ”mörk” och kännas ond. På nätterna började jag höra röster och ibland såg jag konturer av människor som skuggor gå runt i min lägenhet. En natt öppnades mina ögon och framför mig svävade ett ansikte i luften, jag blev förstås väldigt rädd men trodde först att jag inbillade mig så jag gnuggade mig i ögonen flera gånger men det var på riktigt. Jag visste om den andliga verkligheten och att Jesus var starkare och stod över alla andra namn, så i panik ropade jag på Jesus och i samma sekund försvann ansiktet. Min mamma skickar i samma ögonblick ett sms till mig där hon undrar om allt är ok. Min mamma brukar inte vara uppe så sent men hon var det just denna natten och hon kände på sig att något var fel med mig. Vi bad tillsammans och jag upplevde en frid som bara Jesus kan ge.

Efter denna upplevelsen fick jag upp ögonen för Gud igen men samtidigt började en kamp. Jag hade mycket svårt att sova och så fort jag somnade hördes röster, jag kunde se inom mig och höra hur någon gick runt mig. Detta pågick även på dagtid när jag försökte sova. Jag började lyssna på lovsång och be till Gud om hjälp. Under denna tiden var jag mycket trött och nedstämd, jag kände ingen glädje och jag var inte längre mig själv. Samtidigt fick jag mycket tvångstankar och kunde känna hur någon sa till mig i mitt inre att göra saker, som att köra av vägen eller skada mig själv. Jag jobbade nätter och var ensam personal vilket var mycket påfrestande under denna tiden. Tillslut kändes det hopplöst och jag hade panikattacker och grät nästan konstant i 2 veckor. Mina föräldrar bad mycket för mig bland annat om ett nytt jobb men allt kändes hopplöst. Men ingenting är hopplöst eller omöjligt för Gud. Jag sa till Gud att jag inte orkar leva såhär mer och jag var så nära på att ge upp när det en morgon ringer på min mobil och jag fick ett jobb. Det här jobbet hade allt vi hade bett om, det passade mig perfekt och det häftiga är att jag visste inte om att jag sökt det, jag hade heller ingen utbildning men Gud gör det omöjliga möjligt. Attackerna avtog och jag blev mig själv igen. Min tro växte sig starkare och jag var otroligt tacksam till Gud för det han gjort i mitt liv men jag levde fortfarande för världen och sökte materiell lycka istället för Gud.

Sommaren 2014 skulle jag ha min första riktiga semester, jag hade nu jobbat ett år på jobbet som Gud gav mig. Redan första semester veckan fick jag så stark längtan efter Gud och bibeln. I hemlighet letade jag fram min bibel jag fått i 15-årspresent, Jag trodde aldrig jag skulle ha användningen av den så jag lät den ligga längst ner i en låda hos mina föräldrar och jag hade inte brytt mig om att ta med den när jag flyttade hemifrån, men nu kände jag att jag bara måste ha den. Jag började läsa och bibeln var inte alls en tråkig gammal bok som jag trodde, bibeln blev levande för mig jag läste i timmar och kunde inte få nog av Guds ord. Allt jag kunde tänka på var Jesus och jag kände sån otrolig stark frid och glädje som inte går att jämföra med något annat, jag fick verkligen uppleva hur Guds frid övergår allt förstånd

Hela min världsbild förändrades och jag fick ett mycket starkt möte med Gud. Jag förstod nu vem Gud var och bibeln är lika sann idag som för 2000 år sedan. Det är inte Gud som förändrats och blivit ”modern” som jag trodde utan jag hade skapat mig en egen bild av Gud, en falsk Gud som inte finns. Det finns bara en Gud och han är densamma igår, idag och i all evighet. Nu förstod jag att bara den som tagit emot och bekänt Jesus som sin Herre kommer till himlen, jag kände sån otroligt stark nöd. Livet hade känts meningslöst innan och nu förstod jag meningen. Det var som om Gud drog bort en gardin från mina ögon, mina ögon öppnades och jag kunde se och jag såg allt annorlunda. Gud uppenbarade sanningen för mig och helt plötsligt visste jag saker jag inte förstått innan.

I mitt inre kände jag hur Jesus talade till mig och sa: ”Jag kommer snart, det är sista tiden och du måste ändra ditt liv”. Det blev ett uppvaknande och förändrade mig totalt. Här lever vi på som vanligt och Jesus kommer snart, människor går förlorade och vi ser på men gör ingenting, varför talar ingen om detta? Varför varnar inte kyrkorna? Var några av tankarna som kom. Jag såg på Sverige med stor förtvivlan och nöd, tv, pengar och materiell lycka har blivit viktigare än Gud.

Jag ville inte längre leva som jag gjort jag kände ingen dragning till alkohol, nöjen och det materiella längre, bara Gud blev viktig för mig. Jag lade all min lediga tid till att läsa bibeln och umgås med Gud. Jesus blev och är Herre i mitt liv. Jag är så otroligt tacksam att Jesus räddade mig, den tryggheten, friden och glädjen Jesus ger skulle jag inte vilja byta mot all rikedom i världen. Gud har gjort så mycket i mitt liv och jag har fått uppleva på nytt hur Gud är allsmäktig och gör det omöjliga möjligt. Det är så spännande att leva med Gud och jag har så mycket att berätta som Gud gjort i mitt liv men det skulle bli alldeles för långt.

Jag upplever att vi behöver ta vårt uppdrag på allvar. Gud har visat mig att det går inte att stå med en fot i världen och en i Guds rike. Jesus och endast han måste vara Herre i våra liv. Svårare tider kommer men vi har ingenting att frukta, vi står under den högstes beskydd. Låt oss fästa blicken mot det som är ovan och se fram emot att vår Herre Jesus Kristus snart kommer tillbaka

Jag vill också uppmana alla att söka Gud ensam och läsa bibeln mycket. Det finns så mycket villoläror idag. Tro inte på allt du ser och hör utan pröva det mot ordet. Vi måste värna om det sanna evangeliet så att vi inte faller av. Jesus sa själv vägen är smal och det är få som finner den. Det är viktiga ord.

Jag vill avsluta med detta bibelord

Johannes första brev 2:15-17
”Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.”

Noomie 24 år / Göteborg